Mats
2019

Mina politiska frågor i riksdagsvalet 2019

Jag vill fortsätta stärka Åland i riksdagen

Det behövs ett par trygga händer att fortsätta jobbet med att stärka Åland i riksdagen. Den nuvarande riksdagsperioden har varit tuff, men vi har ändå lyckats stärka självstyrelsen och Åland under perioden. Som Ålands riksdagsledamot har man möjlighet att göra avgörande insatser för Åland. Det gäller att ha tålamod, systematik och ryggen rak eftersom det handlar om att vinna matchen, inte ronden. Matchen fortsätter och fler matcher kommer. Åland ger aldrig upp.

Vi har gjort avgörande insatser för Åland nuvarande period

Under den här mandatperioden har vi gjort avgörande insatser i riskdagen som inneburit att vi bland annat lyckats skjuta planerna på en båtskatt (som hade kostat Åland miljonbelopp) i sank. Vi har garanterat att sjöbevakningens Super puma också i fortsättningen kan lyfta från Åbo flygfält och assistera ålänningar både i skärgården och på fasta Åland. Vi har försvarat Ålands tingsrätts fulla verksamhet, också gällande de summariska ärendena.

Vi har försvarat pensionärernas bostadsstillägg som på Åland hade handlat om nästan en miljon euro per år. De livsviktiga sjöfartsstöden har hållits kvar trots ständigt nya hot. Vi har också sett till att Ålands intressen bevakats i riksdagens behandling av den stora landskaps- och vårdreformen samt sett till att Åland stärkts i reformen, trots att processen varit lång och tung.

Nästa mandatperiod måste fortsätta självstyrelserevisionen

Jag har varit med om att lotsa ett nytt ekonomiskt självstyrelsesystem genom riksdagens första behandlingen. Det arbetet fortsätter nästa riksdagsperiod. Då behöver vi också skrivningar i regeringsprogrammet för att det övriga självstyrelsereformarbetet ska fortsätta och ta vara på det arbetet som Ålandskommittén gjort under nuvarande mandatperiod där jag medverkat som Ålands riksdagsledamot.

Jag vill fortsätta i rollen som Ålandsambassadör

I mitt arbete i riksdagen har jag samarbetat med politiker i samtliga partigrupper. Mina premisser och villkor för samarbete har varit att så länge man vill vara med och stärka Åland och värnar om det svenska språket är min dörr alltid öppen för samarbete. Jag har också varit noga med att Ålands riksdagsledamot aldrig ska bli en bricka i ett maktpolitiskt spel, utan alltid kunna samarbeta med samtliga partier. Det här är viktigt då Åland bara har en ledamot. Den ledamoten är inte bara politiker och brobyggare utan också en Ålandsambassadör som öppnar dörrar för Åland och försvarar Åland i samhällsdebatten. Under mandatperioden har jag anlitats som stående kolumnist i Hufvudstadsbladet och fått betydande synlighet för Åland i finskspråkig riksmedia. Den rollen vill jag fortsätta med. Jag vill också fortsätta ta gäster till Åland. Under mandatperioden har bland annat kommunikationsutskottet, jord- och skogsbruksutskottet, grundlagsutskottet och lagutskottet besökt Åland.

Ute i verkligheten

Under riksdagsperioden har jag, då jag fått vara hemma på Åland, försökt vara ute i verkligheten så mycket som möjligt eftersom jag tycker att det är viktigt att politiken är jordnära.

Jag har besökt hundratals företag och verksamheter samt gjort många skolbesök, besök på äldreboenden samt försökt att ge regelbunden information från riksdagsarbetet genom att skriva ett riksdagsbrev varje vecka till tidningarna.

Jag har också haft förmån att besöka många orter utanför Åland och där fått sprida information om Åland samt lära mig om andras verklighet för att få perspektiv. Det vill jag fortsätta med.

För ett starkt Åland i riksdagen

Åland behöver fortsättningsvis ha ett par trygga händer i riksdagen. Med min erfarenhet, handlingskraft och kunnande får vi ett starkt Åland i riksdagen.

De här substanssakerna vill jag särskilt lyfta nästa mandatperiod:

1. Ålandskunskapen i statsförvaltningen måste stärkas

I takt med att Finland blivit mer enspråkigt finskt, statsapparaten rationaliserats, tempot skruvats upp, mediefältet förändrats och vardagen globaliserats har kunskapen om Åland och historien kring självstyrelsen blivit allt mer bortglömd i statsmaktens och det politiska systemets organisatoriska minne. Precis detsamma kunde sägas om kunskapen om varför Finland är ett tvåspråkigt land, som också allt oftare glöms bort. Det känns olustigt att svenskspråkiga i allt högre grad måste motivera varför man ska ha rätt till grundlagsenliga rättigheter.

2. Svenska språket

Svenskspråkig service måste fungera också i praktiken. Betjäning av myndigheter måste fungera också på svenska, liksom möjligheten att studera på svenska i universitet samt få sjukvård på svenska. Då man är sjuk eller har hamnat i en olycka och kämpar för sitt liv är det avgörande att få tala sitt eget modersmål – svenska. Det finns också ett helhetsansvar att organisera och utveckla universitetsutbildningen på svenska.

God medicinsk praxis och andra viktiga böcker måste också finnas tillgängliga på svenska, något justitieombudsmannen slagit fast. Nästa regering måste budgetera resurser till att ombesörja saken snabbt.

 3. Sjöfart - Utan kommunikationer stannar Åland.

Finland är en ö i Europa. Det är i hela Finlands intresse att vi slår vakt om nettolönesystemet och tonnagebeskattningen så att modern sjöfart kan bedrivas. Farledsavgifternas utformning är också central. Finland behöver ytterligare lyfta sin internationella profil i sjöfartsfrågorna både i EU och i IMO för att säkerställa att Finlands intressen beaktas då internationella konventioner arbetas fram.

 Under nästa mandatperiod kommer systemet med farledsavgifter att ses över. Det är viktigt att det nya systemet beaktar isförhållanden och stöder finländsk sjöfart året om. Nästa regering behöver också förstärka nettolönesystemet. Det är viktigt att staten garanterar att kunskapen om sjöfarten upprätthålls då stora reformer sker i myndigheter, inte minst bildandet av nya Trafik- och kommunikationsverket samt farledsverket, men också i kommunikationsministeriet i samband med pensioneringar av personal som haft ett oerhört stort sjöfartskunnande.

 Från sjöfarten har många åländska företag uppkommit och det är i vår DNA. Samtidigt är det viktigt att minnas att sjöfart egentligen inte är en Ålandsfråga. 90 % av Finlands export och 80 % av Finlands import går på köl. Det gör sjöfarten till en ödesfråga för hela landets konkurrenskraft.

4. Klimatet - Vi har bara en planet, den måste vi ta hand om

Vi har bara en planet, den måste vi ta hand om. Under nuvarande mandatperiod har jag varit med och fattat beslut om att fasa ut kolkraften i Finland. Satsningar på energisparande och förnyelsebar energi behövs för att Finland ska uppnå klimatmålen. Ett stödprogram bör sjösättas i Finland för att få oljepannor utbytta mot mer miljövänliga uppvärmningsalternativ. Ett nytt stödsystem för förnyelsebar energi behövs för att stöda utbyggnaden av både sol- och vindkraft. Beskattningen bör förändras så att det är lättare och billigare för privatpersoner att installera solpaneler och kunna sälja överloppsenergi. Skatteinstrumentet behöver också användas för att minska utsläppen från trafiken genom att lindra beskattningen för lågutsläppsbilar så att vi kan minska utsläppen från trafiken. En ökad användning av biobränslen samt trä i byggande skulle också minska klimatbelastningen.

Finland behöver också sätta klimatfrågorna i fokus under EU ordförandeskapet.Den globala uppvärmningen hör till en av mänsklighetens största utmaningar. Bästa platsen för vindkraft i Finland är Åland. Det skulle vara en vinst för både Finland och klimatet att Åland skulle få vara med i framtida system och där Åland kunde användas som ett testområde för energisparande och förnyelsebar energi.

5. Miljön och Östersjön

Östersjön är världens mest nedsmutsade hav. Jag vill att mina barn också ska kunna simma i Degersand och hoppa från klipporna i Klosterviken. Därför behövs större insatser för rening av stora punktutsläpp från ex. svin- och hönsfarmar i Polen, Ryssland och Vitryssland. Vi behöver ta ett aktivare grepp och tillsammans med de andra Östersjöländerna koordinera för hur man ska kunna bärga de stora mängder miljögifter (olja, senapsgas, kvicksilver och andra tungmetaller) som finns i vrak eller som har dumpats i havet. Vi kan alla göra saker för att minska utsläppen.

I miljöpolitiken bör beskattningsverktyget användas aktivare enligt utsläpparen betalar principen. Lagstiftning behövs också för att minska på plast och få bort mikroplatser.

6. Arbete måste alltid löna sig

I Sverige talar man om Gnosjöandan, jag tycker att man i Finland kunde tala om Ålandsandan. På Åland finns över 2500 företag. Många är små, men vi har också i jämförelse med många andra samhällen, några väldigt stora. Välfärd måste skapas innan den fördelas. Företag och entreprenörer skapar jobb och tillväxt. Det är därför livsviktigt att vi har ett företagarvänligt klimat i riksdagen där man inte utformar regler och lagar så att de hämmar företagare och tillväxten. Vi talar ofta i festtal om att man ska hjälpa små- och medelstora företag. Det måste gälla också i praktiken. Därför måste vi sluta stöpa alla i samma form.

Småskaliga samhällen har andra förutsättningar att skapa lösningar än miljonstäder. Just därför måste det finnas flexibilitet i regelverk. Samma flexibilitet gäller byråkrati och rapportering. Byråkratin måste vara proportionerlig till företagens storlek och en noggrann konsekvensbedömning bör göras med företagare innan EU-direktiv implementeras. Detta så att de implementeras på ett rimligt sätt som inte kväver företagandet. Vi behöver också hjälpa internationaliseringen av våra små och medelstora företag. På Åland har vi goda exempel. För att ytterligare underlätta för åländska företag att expandera utomlands borde vi göra det enklare för dem att få pengar från bl.a. Tekes, något som företag på fastlandet kan få. Det måste också bli lättare att anställa och det måste alltid löna sig att ta emot jobb. Socialskyddssystemet ska fungera som en studsmatta tillbaka till arbetsmarknaden.

7. Sunda statsfinanser och konkurrenskraft

Vi måste ta oss ur den ekonomiska krisen. De senaste åren har staten lånat 10 cent av varje euro man spenderat. Det är i förlängningen en omöjlig ekvation och undergräver vårt välfärdssamhälle om inget görs. Lån, också till låg ränta, behöver betalas tillbaka någon gång. I en internationell jämförelse är Finlands skuldbörda ännu relativt låg. Det betyder att det ännu finns tid att vända skutan innan det är försent.

Under nästa riksdagsperiod behövs strukturella reformer framförallt för att höja Finlands konkurrenskraft, som ännu behöver förbättras. Detta så att vi får in de skatteinkomster som behövs för att finansiera vårt välfärdssamhälle. Finlands ekonomi påverkar oss alla både via klumpsumman och via köpkraften. Vi har klarat oss ut ur kriser förr och kommer göra det på nytt. Men dagens utmaningar kräver nya tag av en ny generations politiker som visar handlingskraft.

8. Arvsskatten ska slopas

Nästa riksdag behöver titta på arvs- och gåvobeskattningen för att underlätta generationsväxlingar av familje- och småföretag. Idag säljs företag, läggs ned eller flyttar utomlands p.g.a. arvskattens utformning. Det har vi inte råd med.

För de flesta känns det orimligt att egendom förvärvad med beskattade pengar beskattas ännu en gång då den ärvs. Det är inte heller ovanligt att arvingar tvingas sälja av den ärvda egendomen för att ha råd att betala arvsskatten. Markområden eller holmar som varit i familjers ägor i generationer, utan att man tänkt på dess ekonomiska värde, kan tvingas säljas eftersom de, vid ett arv, får ett uppskattat ekonomiskt värde som man måste betala arvsskatt för. Det har alla inte råd med.

Arvs- och gåvoskatten bör därför slopas och ersättas med en skatt på överlåtelser enligt svensk modell. Många familjeföretag står inför en generationsväxling. Företagen har en mycket stor samhällseffekt då de investerar, anställer och betalar skatt. Samhället bör därför befrämja generationsväxlingar i företagen så att den nya generationens familjeföretagare inte behöver påbörja sitt värv skuldsatta över öronen. En sådan förändring skulle sannolikt också ge dynamiska effekter som på sikt skulle hämta in mer pengar till statskassan då det ökar möjligheten att utveckla och investera.

9. Jämställdhet

Jämställdhetsfrågorna är otroligt viktiga och kräver samarbete över partigränserna. Vi behöver samla krafter mot vad som framförallt är gamla strukturer. Det är dock viktigt att jämställdhetsfrågor inte blir en kvinnofråga. Jämställdhetsfrågor är viktiga för hela samhället. Vi har länge talat om att kvinnans euro ska vara lika mycket värd som mannens, något som för mig är en självklarhet. Men det är det inte i samhället idag trots att konsensus i offentligheten rått i frågan i tiotals år. Lika lön för lika arbete är en fråga som är lika viktig idag som någonsin tidigare.

Nästa riksdag måste genomföra en familjereform som gör familjebildningen och arbetslivet enklare att kombinera och som ökar jämställdheten på arbetsmarknaden. En jämställd föräldraledighet delvis enligt isländsk modell där föräldraledigheten skulle vara sex månader för kvinnan, sex månader för mannen och sex månader för valfri förälder skulle vara en bra bas, samt att också ta erfarenheter från den svenska modellen. Man måste dock i en sådan modell säkerhetsställa verksamhetsförutsättningarna för små- och egenföretagare, något som ex. kunde lösas via ett försäkringssystem. Att arbetsgivaren idag tvingas betala en del av arbetstagarens föräldraledighet kan fungera diskriminerande och göra att män favoriseras på arbetsmarknaden framom kvinnor. Så kan vi inte ha det. I vårt samhälle så måste kompetensen, inte könet, vara det avgörandet.

Nästa riksdag måste också godkänna en samtyckeslag som stärker kvinnors rättsskydd.

10. Unga i fokus 

Vi får inte spara på kommande generationer. En god grundskola och en bra högskola är grunden till ett jämställt samhälle där alla unga kan förverkliga sig och bli goda samhällsmedborgare, oavsett social bakgrund. Kostnaden om någon faller ut ur samhällets skyddsnät är inte enbart en stor kostnad – det är en personlig tragedi. Undervisningen måste skyddas om nedskärningar görs i den offentliga sektorn. Det är den goda undervisningen som är Finlands främsta innovation och det är den som ger förutsättningar för fortsatt god konkurrenskraft och nya innovationer.

11. Livsmedelsklustret

Vi har fantastiska livsmedel på Åland, men livsmedelsklustret går på flera håll nu igenom en kris. Konkreta saker som borde göras i riksdagen för att hjälpa producenternas situation är bl.a. att öka återbäringen av energiskatten till producenter. En kommission bör också tillsättas för att se på livsmedelsstrategin, självförsörjningsgraden och hur man skapar långsiktiga verksamhetsförutsättningar och en trygghet åt producenterna. Riksdagen borde också lägga mer fokus på närmat. Där kunde statsförvaltningen föregå med gott exempel. Varje år serveras i Finland 400 miljoner portioner mat via offentlig bespisning. Att i högre grad använda lokalproducerat skulle också vara ett indirekt stöd åt producenterna. Närmat är inte enbart viktigt från en ekonomisk aspekt.

Våra åländska livsmedel är rena och hälsosamma. Världshälsoorganisationen listar antibiotikaresistens till en av världens största hälsoutmaningar, eftersom människor skulle kunna dö i infektioner som idag botas relativt enkelt med läkemedlet. Rena livsmedel är därför av avgörande betydelse. Samtidigt är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv och inte glömma de andra produktionsgrenarna, bl.a. kött- och spannmålsproducenter, som också har det tufft. Det är också viktigt att regeringen fortsätter revideringen av konkurrenslagen som gör det möjligt för producenterna att behålla mer av värdet för sina produkter.

12. EU och världen – det är vi

Ålands plats är i Europa och i EU, men Ålands möjligheter att påverka EU är idag begränsade. Ålands riksdagsledamots plats i stora utskottet är en viktig plattform. EU är viktigt - och blir allt viktigare. Besluten som fattas påverkar oss alla på många olika sätt. Men i vardagens diskussioner talar vi ofta om gamla EU-dumheter som krokiga gurkor, detaljdirektiv och självtillräckliga byråkrater. Vi behöver EU, men jag tror att vi framförallt behöver ett smidigare EU. Just därför måste EU vara stort i stora saker och litet i små saker. Finland måste också stå upp för demokratiska värderingar och jämställdhet i världen. Finland ska vara en aktiv aktör i FN och det är viktigt att Finlands biståndsbudget uppfyller FN:s hållbarhetsmål, något de andra nordiska länderna redan gör. Även om vi har det ekonomiskt lite tuffare än innan finanskrisen, har vi det oerhört gott ställt i en internationell jämförelse. Vi har råd att dela med oss. 

Under Finlands EU-ordförandeskap måste rättsstatsprincipen ligga i fokus. Länder som Polen, Ungern och Rumänien ska inte kunna använda EU som en bankautomat samtidigt som rättsstaten monteras ner och korruptionen ökar.

13. Vårt samhälle behöver framtidstro 

Ibland förundras jag över hur problemcentrerat det politiska samtalet blivit. Naturligtvis är en av huvuduppgifterna med politiken att diskutera problem och förhoppningsvis också att hitta lösningar på dem. Men, då man diskuterar problem är det viktigt att inte heller bli så kritisk att man glömmer bort allt det som fungerar, vilket ju ofta är ganska mycket eller till och med det mesta.

Jag vill under inga omständigheter förminska de samhällsproblem vi har, men om vi enbart styr in det politiska samtalet på problem riskerar vi att förminska perspektiven, förlora blicken från den stora bilden och tappa framtidstron i samhället.

Det är viktigt att ha en realistisk bild och kunna sätta hårda fakta på bordet. Men, samtidigt måste man vara försiktig med att måla en allt för dyster bild eftersom resultat då i stället kan bli att våra unga finländare drar egna slutsatser och söker sin framtid utanför Finlands gränser. Det skulle vara en förödande konsekvens och dessutom felaktig slutsats.

Av den anledningen måste nästa riksdagsperiod lyfta blicken i det politiska samtalet. Bakom varje utmaning och problem finns en möjlighet och lösning. Med företagsamhet, kunskap och vilja har vi alla möjligheter att kunna vända utmaningar till möjligheter.

Vi måste se till att samma verklighet som gäller företag också gäller samhället i stort. Det räcker inte att bara vara bäst i Finland i en globaliserad värld. Finlands utmaningar löses inte av landskapsreformer, avundsjuka på grannregioner som har högre sysselsättning eller genom att omfördela resurser som krymper.

Vi måste i stället tillsammans stärka varandra. Att det går bra för grannen betyder inte att det behöver gå dåligt för mig. Tvärtom gäller det för alla att fokusera på de områden där man kan vara bäst och klara sig i den globala konkurrensen. Då skapas nödvändig framtidstro. Vi blir alla vinnare om vi får den gemensamma kakan att växa i stället för att omfördela den som krymper. Vi har alla förutsättningar att lyckas. Det handlar bara om vilja.

14. Reclaim respect

Tonen i samhällsdebatten har blivit hårdare. Det känns som om det oftare hävs ur sakerbara för att skapa rubriker, men utan att man tänker på att det kan såra andra. Det här har inte minst setts i retoriken mot Åland och det svenska språket. Vi har alla ett ansvar att hjälpas åt att hålla debatten respektfull och inte kränka eller såra någon. I debatten är det viktigt att uttrycka sig på ett sådant sätt som man skulle vilja att andra uttryckte sig om en. Vi måste ta tillbaka respekten i debatten och samhällsdebatten.