Den tredje juli meddelade USA att man stängt sin flygbas i Afghanistan som en del av sitt uppsnabbade tillbakadragande från landet. Beslutet hade stort signalvärde. USA har önskat vara ute ur landet före den 11 september, exakt 20 år sedan terrorattackerna mot bland annat World Trade Center i New York.

Jag vet inte om någon på riktigt trodde att Afghanistans armé och regering skulle kunna upprätthålla lag och ordning på egen hand mot Talibanerna, som vuxit i kraft i skydd av andra regionala och globala stormakter. De har kunnat fortsätta att verka trots att de störtades från makten i den USA-ledda invasionen av landet efter att Talibanerna skyddat terrorgruppen Al-Qaida och Usama bin Laden.

Nästan ingen trodde dock att händelseutvecklingen i Afghanistan skulle förvärras så snabbt som nu och att Talibanerna skulle lyckas avancera så fort som man gjort. Efter att Mazar-e-Sharif, i norra Afghanistan där man visste att hårt motstånd mot Talibanerna skulle komma, fallit sent på lördag kväll återstår nu i praktiken bara huvudstaden Kabul.

Mazar-e-Sharif var både Finland och Sveriges huvudsakliga stationeringsort i den internationella operationen där sedan år 2002. Operationen tog för Finlands del slut den 8 juni i år då de sista finländska soldaterna kom hem. Tiden i Afghanistan krävde två finländska soldaters liv.

Övriga städer har fallit snabbt och vissa helt utan strid efter att många verkat se det oundvikliga. Moralen hos regeringsstyrkor måste ha varit låg efter det internationella tillbakadragandet samt att Talibanernas förmåga underskattats. Det återstår att se om huvudstaden Kabul kan försvaras, eller om Talibanerna kommer kunna ta makten också där inom kort.

Att det gått så snabbt är det värsta tänkbara scenariot för alla länder som har personal kvar i landet. Därför skickar bland annat USA och Storbritannien nu temporärt mer trupper till landet för att kunna försvara evakueringen av ambassad- och annan personal. Den förstärkningen kan köpa lite mer tid. För det är många som ännu ska evakueras.

Finlands regering beslöt förra veckan att den lokala personalen - exempelvis tolkar och dess familjer - ska få komma till Finland. De kommer evakueras och få uppehållstillstånd. Ett likadant beslut har tidigare fattats av både Norge och senast Danmark, eftersom dessa människor potentiellt skulle leva i stor fara i Afghanistan med en Talibanledd regering. Sverige jobbar också för fullt med saken. Beslutet som regeringen tog är det enda rätta och rimliga. De civila som hjälpt finländska soldater och personal i Afghanistan måste naturligtvis få komma till säkerhet i Finland. De är inte många till antalet och vi får inte riskera deras liv genom att lämna dem kvar i Afghanistan.

Samtidigt är det just det som nu väntar miljontals civila afghaner. Talibanerna vill återinföra en regering med mycket strikt tolkning av islam. Senast talibanerna var vid makten var styret brutalt, rättsskipningen godtycklig, flickor fick inte gå i skola, kvinnor kuvades och män måste klä sig traditionellt samt ha långt skäggför att inte bli slagna.

Vad som kan komma att vänta nu gör att det är svårt att inte fälla en tår för folket i Afghanistan. För alla finländska och svenska soldater och övrig personal som jobbat där under många år, där jag känner flera, måste det kännas många gånger värre. De vet bättre än de flesta vad som i värsta fall kommer vänta och där risken för fortsatta strider är stor samtidigt som den unga befolkningen inte alls får möjlighet att uppfylla sina drömmar på samma sätt som en ung människa på exempelvis Åland. Händelseutvecklingen i Afghanistan är oerhört sorglig.