I år fyller den europeiska stadgan för grundläggande rättigheter 10 år, något som också riksdagen uppmärksammade förra veckan. Stadgan slår vakt om de grundvärderingar som vi ofta tar för givet idag. Värderingar som att människans värdighet är okränkbar, ska respekteras och skyddas, och att allas rätt till liv samt grundläggande friheter ska garanteras. I flera europeiska länder ser vi tyvärr att friheter såsom pressfrihet, och domstolars oberoende inte längre alltid är självklara. Dessa rättigheter kan inte tas för givet. Av den anledningen är det mycket viktigt att lyfta fram dessa frågor på EU-nivå. I nästa långtidsbudget i EU borde exempelvis EU-finansiering villkoras med respekt för rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter. I offentligheten har vi framförallt talat om Ungern och Polen som exempel på länder där grundläggande rättigheter och respekt för domstolar kringskärs. Men listan på länder där dessa rättigheter utmanas kan tyvärr göras längre.

Därför har Finland starkt lyft upp frågan om de grundläggande rättigheterna under EU-ordförandeskapet. EU:s justitieministrar har bland annat för första gången diskuterat dessa saker. De allra flesta länder har varit mycket nöjda med det. För utan dessa grundläggande rättigheter kan inte demokrati och säkerhet i förlängningen tryggas i Europa. Dessa principer sätts också oftare på prov i utrikespolitiken, där Kinas uttalanden i Sverige senaste veckorna är ett aktuellt exempel. Kinas ambassad i Stockholm angrep föreningen Svenska PEN, en förening som värnar det fria ordet, för valet av en fängslad svensk-kinesisk förläggare till årets pristagare inom föreningen. Sveriges kulturminister, som skulle dela ut priset, hotades av Kinas ambassadör gällande att om hon delar ut priset kommer hon att portas från Kina. Kina, som är mycket måna över att ingen annan säger något om exempelvis Hong Kong eller Taiwan, ser alltså på den här saken på annat sätt, och har inte skrätt orden.

Det här är ett aktuellt exempel på att friheter som öppenhet och yttrandefrihet också i högre grad utmanas globalt. Här måste världens öppna demokratier hålla ihop. En grundförutsättning för att lyckas med det är att vi själva respekterar de grundläggande rättigheterna i våra politiska system och vårt rättssystem för att upprätthålla legitimiteten.I det här hänseendet är utvecklingen där fler politiska frågor tycks tvingas avgöras i domstol en oroväckande utveckling. Det skapar ett tryck på rättsstatens oberoende då våra oberoende institutioner riskerar att dras in i politiska debatter. Trycket som sattes på riksdagens grundlagsutskott i landskaps- och vårdreformen förra mandatperioden är ett exempel på det. Diskussionen om brexit är ett annat exempel där man skickar politiska problem till domstolarna bara för att politikerna själva inte lyckats ta ansvar för att komma överens.

Av den anledningen är det viktigt att politiker och lagstiftare tar ansvar och respekterar rättsstaten och de grundläggande rättigheterna i både beredningen och det politiska beslutsfattandet, samt att man säger ifrån både hemma och i EU så fort man ser att någon tummar på principerna. Det är de grundläggande rättigheterna som är kittet i det öppna samhället. Om vi börjar kompromissa med dem är vi ute på hal is.