‎Medan våren här hemma på Åland har känts kall tills nu är det redan värmebölja och olidlig torka på andra platser i världen, trots att det bara är maj månad. Spanien har haft över 40 grader. Indien och Pakistan har haft 50 gradig hetta. I Frankrike har torkan varit så omfattande att den viktiga skörden av spannmål, som världen behöver extra mycket på grund av Rysslands anfallskrig i Ukraina, varit i fara.

‍

I Nordamerika är det torka i ett stort antal delstater. I den viktiga Coloradofloden, som förser många sydvästliga delstater med vatten, är vattenmagasinen på den lägsta nivån sedan dammarna längs floden byggdes på 60-talet. Man talar där om ”megatorka” då man behövt vidta exceptionella åtgärder. För att inte tala om skogsbränderna i New Mexico som härjat i över en månad. Bränderna som vuxit ihop till en stor brand har varit så kraftig att den gett upphov till brandmoln med förmåga att skapa egna åskoväder med blixtar och hård vind.‎

‍

Att stävja klimatförändringen är en ödesfråga för mänskligheten. Världsmeteorologorganisationen varnade tidigare i månaden om att det är alltmer sannolikt att världen kommer att ha en genomsnittlig temperatur på över 1,5 grader i jämförelse med pre-industriell tid om bara fem år. För sju år sedan såg risken ut att vara nästan lika med noll. Nu bedömer man att risken är en 50/50 chans. 1,5 grader Celsiusmåttet är inte någon lösryckt statistisk siffra. Det är en indikator för en punkt då klimateffekternas farliga inverkan på människor och hela planeten börjar öka, sa organisationens generalsekreterare, finländaren Petteri Taalas.

Det är lätt att bli pessimistisk. Samtidigt är det viktigt att konstatera att det inte är hopplöst, men att det kräver konkreta och snabba åtgärder. Det är viktigt att fokusera på de områden som snabbast ger störst effekt även om alla områden är viktiga.

‍

För Finlands del handlar det om fyra huvudområden: 1. Fasa ut användningen av torv som bränsle, något riksdagen har beslutat att ska göras. 2. Minska den oljebaserade uppvärmningen genom att exempelvis bygga ut fjärrvärme i stadsmiljöer och att ersätta oljepannor med luft- och bergvärme. 3. Öka mängden förnyelsebar energi och elektrifiera industrin samt 4. Minska fossila bränslen i trafiken och minska bilkörandet via exempelvis mer distansarbete eller bättre kollektivtrafik.

Att exempelvis byta ut oljepannan och ersätta den med luft- eller bergvärme är en lågt hängande frukt i klimatarbetet. Den är inte bara bra för miljön utan betalar sig tillbaka på en rimlig tidsperiod som dessutom gör Finland mindre beroende av olja som måste importeras. Riksdagen har bland annat höjt nivån på hushållsavdraget som får göras i beskattningen för sådan installation för att ytterligare stimulera byten.

I veckan har riksdagen också godkänt ändringar i klimatlagen. En lag eller en strategi är enbart så bra som dess implementering och därför behövs konkreta resurser. För åren 2022–2023 anslås sammanlagt 700 miljoner euro i tilläggsfinansiering för att påskynda övergången till ett klimatneutralt Finland.

Klimatutmaningen kan lätt kännas övermäktig. Därför är det viktigt att påminna sig om att varje enskild handling har betydelse. Det börjar med att man tar bussen i stället för bilen, att släcka lampan där man inte är, att tänka aktivt på hur man konsumerar, om man verkligen behöver en så stor tung bil och att vrida ner termostaten framför allt i utrymmen som inte ska användas på en tid. Allt har betydelse. Den billigaste och mest miljövänliga energin är den som aldrig används och som således aldrig behöver produceras.

‍