Mats
2019

Åland måste få mer pengar tillbaka

22.9.2018

Den här veckan har nästa års budgetförslag diskuterats i riksdagen. I budgetförslaget finns också klumpsumman till Åland med. Nästa år budgeteras 242,6 miljoner euro i klumpsumma. 

I populistiska debatter brukar denna klumpsumma framställas som ett ekonomiskt bidrag till Åland. På vissa debattforum på nätet eggar skribenterna upp varandra så mycket att de nästan framför sig kan se de fullastade pråmarna med pengasäckar som forslas till Åland. Det är falskt.

Jag har länge efterlyst en tydligare förklaring i statsbudgeten vad klumpsumman faktiskt är, så att missuppfattningar åtminstone i teorin kunde undvikas om viljan finns.

Därför var det glädjande att se att Finansministeriet i år ändrat förklaringen i budgetmomentet. För första gången skriver man nu klart och tydligt ut i budgeten att: "De skattskyldiga på Åland betalar skatt till staten på samma grunder som skattskyldiga i övriga delar av landet". Låter som en självklarhet, men det har inte varit klart för alla.

Åland får varje år tillbaka 0,45 procent av statens intäkter i en klumpsumma för att finansiera de uppgifter självstyrelsen på Åland sköter i stället för staten. Problemet är att klumpsummans nivå inte beaktar Ålands befolkningsökning eller hur mycket skatt Åland betalar till statskassan, förutom vissa direkta skatter. För med en sysselsättningsgrad på över 80 procent (72 procent i landet som helhet) och en arbetslöshet på 3,3 procent är Åland goda skattebetalare.

Dagens klumpsumma gör att det offentliga Åland blir ekonomiskt fattigare när Ålands befolkning växer snabbare, per capita, än landet som helhet. Med dagens ekonomiska system får Åland automatiskt samma klumpsumma oavsett om man är 100 eller 100 000 invånare.

Åland har haft en snabb befolkningstillväxt och har i procent växt dubbelt så fort som landet i helhet. I fjol var det bara Nyland, med huvudstadsregionen, som i hela landet växte snabbare än Åland. Det gör att Åland, sakta men säkert, blir en större procentuell andel av landets befolkning.

Ålands befolkning är i dag 0,53 procent av landets befolkning. Då systemet med klumpsumman trädde i kraft var den 0,49 procent. En 0,04 procentenhetsförändring låter futtigt, men om hela den befolkningsökningen skulle beaktas i klumpsumman skulle det handla om mer än 20 miljoner euro per år. Det är inte futtigt.

Från åländsk sida har man aldrig begärt att hela befolkningsökningen ska beaktas i klumpsummans nivå eftersom staten sköter vissa uppgifter också på och för Åland. Men, en rimlig nivåhöjning behövs för att täcka självstyrelsens offentliga servicebehov.

Det handlar inte om att Åland skulle få mer pengar än någon annan utan att Åland ska få tillbaka en tillräcklig andel av de skatter man betalat för att kunna ha samma möjligheter att utvecklas som alla andra.

Om inte Åland skulle haft en så låg arbetslöshet som man har i dag, 3,3 procent, skulle Ålands offentliga finanser vara i stor kris. Det är helt absurt och illustrerar varför en förändring i systemet behövs.

Foto: Hanne Salonen, riksdagen

En röst för svenskan

I fredags röstade riksdagen om medborgarinitiativet att ge Vasa centralsjukhus fullständig jourverksamhet (på nytt).

Läs mera

Stöpseln på vårdreformen drogs ur

Utan att vara läkare kunde man i torsdags konstatera att vårdreformen verkade leva sina sista dygn, om inte sina sista timmar.

Läs mera

Ett framgångsrikt samhälle behöver framtidstro

Ett framgångsrikt samhälle behöver framtidstro, konstaterade jag i ett tal på seminariet Finlands ekonomiska möjligheter och utmaningar, tillsammans med Anne Berner och Erkki Liikanen.

Läs mera

För ett starkt Åland i riksdagen

Igår lämnades kandidatlistorna in för riksdagsvalet. Det betyder att jag nu också officiellt är kandidat för omval i riksdagsvalet den 14 april.

Läs mera

Att hacka en mjölkmaskin

Ett av de mest betydelsefulla lagförslagen som ännu ska behandlas är de nya underrättelselagarna, som är på slutrakan.

Läs mera

Grundlagsutskottet inget vanligt utskott

Den här veckan kommer det politiska Finlands ögon att fortsätta riktas mot riksdagens grundlagsutskott eftersom förslaget till landskaps- och vårdreformen ligger där.

Läs mera

Osakligheter om Åland

I torsdags hade riksdagen remissdebatt om förslaget till ändring av självstyrelselagen. Lagförslaget innebär en förnyelse av Ålands ekonomiska självstyrelsystem och innebär bl.a en höjning av grundfinansieringen.

Läs mera

Möjligheter för Finland

Ibland förundras jag över hur problemcentrerat det politiska samtalet blivit. Då man diskuterar problem är det viktigt att inte heller bli så kritisk att man glömmer bort allt det som fungerar.

Läs mera

Elfte timmen för landskaps- och vårdreformen

Ticktack. Landskaps- och vårdreformen går vidare. Reformen är den stora elefanten i riksdagen och den är i elfte timmen.

Läs mera

Skogsägare behöver stöd efter stormen

Stormen Alfrida har lämnat stor förödelse efter sig i skogen. Skadorna på skogen är enorma och det handlar om flera årsavverknigar som stormen har fällt. För Åland är detta en naturkatastrof.

Läs mera

Sans behövs nu i arbetsmarknads-debatten

Tonläget i debatten, varvat med strejkvarsel, är högt och står inte alls i proportion till frågornas tyngd.

Läs mera

Förtroendeomröstning om sysselsättningen

Onsdagens förtroendeomröstning är lite annorlunda eftersom det är statsministern själv som tagit initiativ till att mäta regeringens förtroende.

Läs mera

Löfström med i stora utskottets delegation i Rom

Ålands riksdagsledamot Mats Löfström deltog i måndags och tisdags i en delegation från riksdagens stora utskott som besökte Rom.

Läs mera

Noel Rönnberg på PRAO

Denna vecka har Noel Rönnberg från Mariehamn gjort sin prao hos Mats Löfström i riksdagen. 

Läs mera

Nya spaningslagarna behövs

Lagpaketet innehåller fyra separata lagförslag som berör både militär och civil underrättelseverksamhet. Beredningen av lagarna har varit omfattande och pågått sedan förra riksdagsperioden.

Läs mera

Åländsk Europaparlaments-plats är en legitimitetsfråga

I praktiken skulle det handla om att den extra plats Finland får efter Brexit skulle öronmärkas åt Åland.

Läs mera

Åland måste få mer pengar tillbaka

En rimlig nivåhöjning behövs för att täcka självstyrelsens behov och Ålands växande befolkning.

Läs mera

I världspolitikens blickfång

Finland har de senaste månaderna haft en rad betydelsefulla statsbesök. Finland har blivit mer intressant i världspolitiken. Det beror både på Finlands 100 årsjubileum och på att president Sauli Niinistö höjt Finlands profil.

Läs mera

Ungerns demokratiska avveckling

EU måste sätta ner foten mot Ungerns demokratiska avveckling. Därför är Europaparlamentets omröstning om Ungern viktig.

Läs mera

Svartvit handelspolitik

Finland överlever inte genom att vi hugger ved åt varandra utan genom att se till att Finland upprätthåller konkurrenskraft, kvalitet och är en attraktiv handelspart i världen.

Läs mera

Regeringsperiodens sista budgetförslag

Regeringen presenterade förra veckan resultatet från mandatperiodens sista budgetförhandling.

Läs mera