Mats
2023

Analys och bakgrund: Valet av EU:s nästa ledare klart

3.7.2019

Igår utsåg EU:s statschefer de nya ledarna för EU institutionerna. Statscheferna försökte fatta beslut om det vid midsommartoppmötet (toppmötet som alltid brukar hållas på midsommarafton) men behövde träffas ytterligare två gånger. Först i söndags för ett möte som höll på tills på måndag morgon, sen träffades man igår igen och lyckades då slutligen komma till beslut efter många dragkamper.

 

Att utse dessa ledare är ingen enkel process eftersom det finns en mängd variabler att ta i beaktande. För det första är antalet intresserade betydligt fler än antalet platser. Det fanns en uppsjö av kandidater till samtliga jobb. För det andra ska de pan-europeiska politiska grupperna (ex. Konservativa Europeiska Folkpartiet EPP, Socialdemokratiska S&D samt mittenliberala ”Förnya Europa ALDE”) få säga sitt. För det tredje har varje medlemsland egna intressen, och också interna spänningar (därför det absurda att Tyskland och Merkel igår la ner sin röst då hennes egen minister från samma parti i sitt eget land skulle väljas, eftersom hennes regeringspartner SPD inte tyckte om förslaget).

 

För det fjärde handlar det också om människor och då handlar det om personkemi, personlig historia och också prestige. Det var till exempel en anledning till centrala Östeuropas starka motstånd mot Hollands Frans Timmermans som ny kommissionsordförande, eftersom Timmermans som nuvarande vice ordförande för EU-kommissionen tagit en stark ställning gentemot Polen och Ungerns tummande på rättsstaten. Därför var han ett rött skynke för de länderna som uppenbarligen var omöjligt att komma runt.

 

EU-kommissionens nya ordförande – Ursula von der Leyen

 

Till EU-kommissionens nya ordförande valdes Ursula von der Leyen, Tysklands nuvarande försvarsminister. Hennes utnämning behöver ännu bekräftas av EU-paralamentet. Hon är tysk riksdagsledamot och har varit minister i den tyska regeringen sedan år 2005, alltså i 14 år. På så vis är hon en av förbundskansler Angela Merkels närmaste. Hon är 60 år gammal, uppvuxen i Bryssel då hennes pappa var EU-diplomat, men har rötterna i nedre Saxen i nordvästra Tyskland.

 

För många kommer hon att vara ett helt oskrivet blad. Det finns både fördelar och nackdelar med det, och om hon är rätt person för jobbet beror säkert på vilken typs kommission man vill ha.

 

Vill man ha en ledare för ett kollegium eller en galjonsfigur. Jag har alltid tyckt att det första är att föredra och har inte varit imponerad av nuvarande kommissionsordförande Jean-Claude Juncker som, enligt mig, ibland gjort mer skada än nytta för EU eftersom han haft en arrogant stil och det ofta känts som han satt mer fokus på sina tweets än att uppföra sig på ett förtroendegivande sätt (bland annat då han flera gånger ser ut att ha uppträtt berusat).

 

Det sägs att Ursula von der Leyen kommer utse Danmarks Margarete Vestager och Hollands Frans Timmermans till vice-ordförande i kommissionen. De har redan varit kommissionärer en period och i ett sådant fall kommer kommissionen få en mycket stark ledartrio.

 

Enligt mig är EU-kommissionen framförallt viktig för de små medlemsländerna i EU. Kommissionen ska vara ”Guardian of the Treaty”, alltså försvararen av det man har kommit överens om och inte ge efter för de stora medlemsländerna så att de mindre kan köras över. EU-kommissionen är ofta det organ i EU som får mest kritik, men EU-kommissionen är samtidigt mycket central och viktig för länder som Finland och Sverige (länder som aldrig någonsin fått någon EU toppost, inte heller nu).

På basis av beskrivningen av Ursula von der Leyen, verkar hon kunna passa in i den beskrivningen, även om det också finns mycket kritik mot henne i Tyskland gällande skandaler på försvarsministeriet. Därför är många i Tyskland också mycket överraskade över hur hennes namn dykt upp och fått bekräftelse av statscheferna. Om hon blir utnämnd blir det intressant att följa henne. Hon blir den första tysken på posten på 50 år. The Jury is out!

Alla förhandsfavoriterna kom på skam

 

Ursula van der Leyen har inte förekommit i förhandsspekulationerna där namn som tyska europaparlamentarikern och EPP spetskandidaten Mannfred Weber, EU-kommissionens vice ordförande och S&D spetskandidaten, holländaren Frans Timmermans och EU-kommissionären och liberalernas toppkandidat, danska Margarete Vestager funnits.

 

Den förra bulgariska EU-kommissionären Kristalina Georgieva och den förra franska EU-kommissionären och nuvarande Brexit förhandlaren Michel Barnier har också förekommit i spekulationerna, liksom Irlands statsminister Leo Varadkar. Ännu fler namn har förekommit. Ingen av dessa blev det alltså.

 

Europeiska Centralbankens nya chef – Christine Lagarde

 

Till ny ordförande för Europeiska centralbanken valdes fransyskan Christine Lagarde som för tillfället är internationella valutafondens chef. Hon har tidigare varit Frankrikes finansminister och haft fler ministerpositioner i Frankrike. Hon efterträder Mario Draghi och blir den fjärde ordföranden på posten och den andra fransmannen där. Hon är 63 år gammal.

 

Lagarde är jurist och har ingen ekonomisk utbildning eller erfarenhet från centralbank, vilket hennes företrädare haft. Det här gör att vissa säkert kommer kritisera utnämningen. Å andra sidan har hon en enorm erfarenhet och ett stort nätverk. Hon är den mest kända ordförande som centralbanken fått och kunnat få. Hon är mycket respekterad, även om vissa av hennes kritiker kommer tycka att hon är allt för känd och glamorös för att vara ECB-chef.

 

Det är i det här hänseendet viktigt att minns att också varken Erkki Liikanen eller Olli Rehn (som också varit kandidater till jobbet) hade centralbankserfarenhet då de utsågs till chefer för Finlands bank. Som finländarna är det så klart tråkigt att inte Liikanen eller Rehn blev ny ECB-chef, då det skulle vara på tiden att Finland också någon gång skulle få en toppost och nu hade två mycket kvalificerade kandidater.

 

Inte heller gällande ECB hade förhandsspekulationerna rätt

 

Det har funnits flera franska kandidater till posten, men Lagarde var inte favoriten. Francois Villeroy de Galhau, nuvarande chefen för Frankrikes centralbank samt Benoit Coeure, medlem av ECB-styrelsen har länge hört till favoriterna liksom Olli Rehn och Erkki Liikanen samt tyska centralbankschefen Jens Weidmann. Lagarde har förkommit i diskussionerna, men inte som centralt namn.

 

De övriga topposterna – Belgiens Charles Michel och Spaniens Josep Borrell

 

Belgiens statsminister Charles Michel blir europeiska rådets ordförande efter Polens Donald Tusk medan Spaniens utrikesminister och tidigare talmannen i Europaparlamentet Josep Borrell blir EU:s höga utrikesrepresentant.

 

Charles Michel är från de vallonska liberalerna MR och mycket känd inom europeiska liberalerna. Han är son till tidigare belgiska EU-kommissionären och Europaparlamentarikern Louis Michel. För att beskriva hur liten världen är så har min fru Noora gått samma kurser och tagit examen samtidigt som Charles Michels fru Amélie från Bryssels franska universitet ULB. It’s a small world!

 

Charles Michel är 43 år gammal.

 

Josep Borrell är från norra Katalonien och har haft en lång karriär. Han är 72 år gammal.

 

Glastaken krossades äntligen!

 

Att EU-kommissionens ordförande och ECB:s ordförande nu blir kvinnor är mycket glädjande. Det finns inga tvivel om att de uppfyller de formella kompetens- och erfarenhetskraven. De blir de första kvinnorna på dessa två poster. EU:s toppjobb blir nu jämställt fördelade, vilket är på tiden, och en seger för jämställdheten.

 

Spetskandidatsystemet avskaffades de facto – ett system dock okänt för de flesta

 

Förra gången valdes Luxemburgs tidigare statsminister Jean-Claude Juncker till EU-kommissionens ordförande eftersom han varit spetskandidat för den partigruppering som då blev störst i EU-valet, EPP. Denna gång var det Mannfred Weber som var spetskandidat för konservativa EPP, som också denna gång blev störst i valet (om än betydligt mindre än tidigare).

 

Weber hade dock, till skillnad från Juncker, ingen erfarenhet från att vara minister utan har byggt sin politiska karriär nästan enbart i Bryssel. En av avsikterna med spetskandidatsystemet var att göra valet av kommissionsordförande mer demokratiskt.

 

För mig har systemet dock inte varit mer demokratiskt då det inte automatiskt blir mer demokratiskt om de politiska grupperingarna utser spetskandidater än om statscheferna tar hand om processen eftersom en klar majoritet av väljarna ändå inte kommer kunna rösta på dessa kandidater direkt, och de ofta är rätt okända utanför sina hemländer.

 

I EU-valet väljer man de politiker som ska företräda en i Europaparlamentet, inte EU-kommissionsordförande.

 

I EU-valet var det nog inte många som tänkte till vem av spetskandidaterna ens röst i förlängningen skulle gå till. För en stor majoritet av väljarna var hela systemet okänt och även om det var känt så borde det ändå inte vara en anledning nog att överväga att ändra sitt röstbeteende eftersom det i EU-valet är viktigast att utse de företrädare man tror att bäst företräder en i Europaparlamentet, inte vem som eventuell har en liten chans att bli kommissionens nästa ordförande.

 

Därför är blir detta sannolikt spiken i kistan för spetskandidatsystemet, vilket inte är något att sörja. Framförallt eftersom det, enligt mig, haft en oönskad bieffekt. Jag upplever nämligen att systemet bidragit till att (parti)politisera EU-kommissionen.

 

EU-kommission har under Junckers ledning varit den mest politiserade EU-kommissionen. Inte heller förvaltningen har gått fri eftersom man utsett hans politiska kabinettschef till EU-kommissionens generalsekreterare. Lite på samma sätt som om statsministern skulle utse sin högra hand till finansministeriets kanslichef. Det här har inte varit en bra utveckling eftersom det delvis i praktiken ändrar EU-kommissions roll.

 

Jag förstår att federalister vill att EU-kommissionen ska ta den riktning den tagit. Men för oss som inte är federalister är den riktningen inte problemfri.

 

De gamla (och stora) EU-länderna tog allt

 

EU:s topposter fördelades på Belgien, Frankrike, Spanien och Tyskland. Av dessa är Belgien, Frankrike och Tyskland grundade medlemmar av EU. Spanien anslöts 1986, nio år före Finland, Sverige och Österrike samt 18 år innan den stora utvidgningen 2004 då tio länder togs in.

 

Då också Europaparlamentet på onsdag eftermiddag valde en italienare, David Sassoli, till parlamentets talman är också han från ett av sex länder som är grundade medlemmar av EU. Så de sex grundande EU-medlemmarna får alltså fyra av de fem posterna, något som inte kan anses rimligt.

 

Inget ont om något av dessa personer, tvärtom, men det hade varit dags med någon från Norden. Därför är det verkligt synd att goda kandidater som Danmarks Margarete Vestager, Finlands Erkki Liikanen och Olli Rehn inte räckte hela vägen fram denna gång. Margarete Vestager hade varit en alldeles utmärkt ordförande för EU-kommissionen, även om det så klart hade påverkat hela pusslet och gjort att någon annan, eller något annat land, då inte fått det man upplevde att man kunde göra anspråk på.

Men det kommer fler chanser. Dessutom ska man inte underskatta utmaningarna att få dessa toppositioner, som jag inledde med. Det är många stjärnor som ska stå rätt för att komma på fråga. Sist och slutligen kan lotten falla på någon som inte alls varit med i spekulationerna, som i fallet Ursula von der Leyen till exempel.

Sametingslagen en framgång för mänskliga rättigheter i Finland

Riksdagen har godkänt förnyandet av Sametingslagen, en stor framgång för mänskliga rättigheter i Finland.

Läs mera

Skuggflottan en risk också för Åland

Som straff för Rysslands anfallskrig mot Ukraina har västvärlden infört sanktioner mot rysk oljehandel. Sanktionerna har dock inte varit så framgångsrika man tänkte sig då Ryssland i stället tagit i bruk en så kallad skuggflotta, en flotta som långt kringgår sanktionerna.

Läs mera

Sjöfartens dag stärker sjöfarten och Åland

Sjöfartens dag är ett måsteevenemang för den som jobbar med sjöfart i vår del av världen, också i riksdagen. Sjöfartens dag ger möjligheter till affärer, men det sätter också åländsk sjöfart på kartan med Åland som internationell mötesplats.

Läs mera

Tacksam för våra kloka presidenter

I denna turbulenta tid i världen måste vi vara tacksamma för att ha haft och för att få ha ytterst kloka och skickliga presidenter. Vid sidan av nuvarande president Alexander Stubb, som gör ett exemplariskt arbete, fortsätter president Sauli Niinistö vara en aktiv aktör.

Läs mera

KAJ hjälper och stärker också Åland

KAJ har gjort en fantastisk insats med att bredda bilden av svenskspråkiga. De har tagit hela Finland med storm och nu ska de lära hela Europa att Bara bada bastu!

Läs mera

En president för Finland i tiden

I en turbulent värld där diplomatin förändrats och snabba beslut krävs, har Alexander Stubb med energi, kontakter och skicklig kommunikation positionerat Finland starkt internationellt, vilket gör honom till rätt president i rätt tid.

Läs mera

Trumps handelskrig gör världen fattigare och USA mer ensamt

Trumps tullpolitik och oförutsägbara handelsbeslut riskerar att undergräva USA:s globala förtroende, försvaga relationerna med allierade och hota den internationella handelsordningen, vilket vi måste vara förberedda på.

Läs mera

Därför behöver arvskatten slopas

Finlands regering förbereder sig inför halvtidsgranskningen, där man väntas fatta beslut om tillväxtåtgärder, bland annat ett förslag att slopa arvs- och gåvoskatten. Avskaffandet av arvskatten skulle stärka tillväxten, kapitalbasen och ekonomin, samtidigt som det skulle underlätta för vanliga familjer att behålla arv som gårdar och sommarstugor utan att behöva skuldsätta sig.

Läs mera

Underskatta inte Europa

De senaste veckorna har varit påfrestande för de flesta européer. Europas svagheter är väl kända, men det är ändå helt fel att underskatta Europa.

Läs mera

Europa måste klara av att stiga fram och hjälpa Ukraina mera

Ukrainas framtid påverkar hela Europa. Alla vill ha fred, men inte på Rysslands villkor. Ukraina behöver omedelbart mer stöd, både för sitt försvar och för att säkerställa en stark position i framtida fredsförhandlingar, där landet själv måste vara en aktiv part.

Läs mera

Släckt i den skinande staden på kullen

Den senaste veckans händelser har skakat min världsbild och relation till USA, som byggts upp genom år av engagemang och nära kontakter.

Läs mera

De gröna skotten i Finlands ekonomi måste vårdas

Finlands ekonomi har haft det tufft de senaste 15 åren. Nu syns äntligen lite ljus i Finlands ekonomi och gröna skott har bildats.

Läs mera

Huvudet kallt i Trumps nya presidentperiod

Donald Trumps nya mandatperiod har börjat med kontroversiella beslut och en starkare position än för åtta år sedan, då han nu har tydligare kontroll över både det republikanska partiet och domstolsväsendet. Europa och Finland, måste vara proaktiva i sina kontakter med USA för att undvika handelskonflikter och förbereda sig på motåtgärder om det skulle krävas.

Läs mera

Hybridhoten under ytan

Myndigheternas insats på Finska viken under julhelgen var mycket professionell och resulterade i att fartyget Eagle S bordades av tungt beväpnade elitstyrkor, vilket höjde tröskeln för framtida sabotage.

Läs mera

Högsta poäng för myndighetsinsatsen på finska viken

På juldagen bröts strömöverföringen i Estlink 2-kabeln mellan Finland och Estland när ett fartygs ankare skadade kabeln och flera datakablar. Operationen visade på Finlands förmåga till myndighetsöverskridande samarbete och fungerande lagstiftning, samtidigt som den sände en stark signal mot sabotage.

Läs mera

Huvudet kallt i skyddandet av kritisk infrastruktur

En fiberoptisk kabel mellan Sverige och Finland skadades nyligen, vilket har väckt oro för sabotage mot kritisk infrastruktur, även om denna händelse tros bero på grävningsarbete.

Läs mera

Ukraina, USA och Östersjön

Förra veckan markerade 1000 dagar sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga invasionskrig i Ukraina, vilket resulterat i omfattande lidande, över 100 000 döda och miljoner på flykt. Ukraina har trots allt försvarat sin självständighet med internationellt stöd och enorma egna uppoffringar, men framtiden för kriget och fredsförhandlingar är fortfarande osäker.

Läs mera

Ukraina behöver vårt fortsatta stöd

Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina, som nu pågått i 1000 dagar, har skakat Europas säkerhetsordning i grunden och tvingat många länder, inklusive Finland, att stärka sitt försvar. Det är i hela den regelbaserade världens intresse att fortsätta stöda Ukraina moraliskt, ekonomiskt och militärt, för att säkerställa fred och rättvisa.

Läs mera

Europa måste hålla ihop i relationen med USA

Finlands starka band med USA är avgörande oavsett vem som leder landet. I en osäker tid måste Europa hålla samman, förbereda sig för förändringar i handelspolitiken och arbeta för ömsesidigt fördelaktiga lösningar.

Läs mera

Därför är det amerikanska presidentvalet viktigt för Åland

Det amerikanska valet är avgörande för Åland, med stor påverkan på säkerhet, klimatpolitik och handel. Samtidigt är det avgörande för Finland att ha goda relationer med den presidenten som blir vald.

Läs mera

Riksdagsuppehåll i rätt tid

Denna vecka har riksdagen uppehåll i sitt arbete på grund av Nordiska rådets möte i Reykjavik, vilket ger en välbehövlig paus efter en intensiv period med hög stämning.

Läs mera

Ålands demilitarisering betyder inte att Åland är försvarslöst

Det är i Finlands intresse att hålla fast i internationella avtal, som demilitariseringen. Den är inget hinder för att ytterligare stärka Ålands totalsäkerhet, vilket är viktigt att vi fortsätter göra.‍

Läs mera

Ord har betydelse

För ett par veckor sedan ropade en riksdagsledamot i budgetdebatten ”kan vi få samma på arabiska” i samband med att en annan riksdagsledamot talade svenska. Vi måste respektara varandra i debatten, också för att minska polariseringen i samhället.

Läs mera

Riksdagens budgetbehandling är i gång

Riksdagen har börjat behandla förslaget till nästa års statsbudget som innehåller både nedskärningar och skattehöjningar för att återställa balansen i statsfinanserna. Åland påverkas lindrigare tack vare självstyrelsen.

Läs mera

Finlands och Sveriges samarbete djupare än någonsin

I måndags förra veckan höll Finlands och Sveriges regeringar ett gemensamt och historiskt möte i Stockholm. Ländernas regeringar träffades som kollektiv för första gången för 15 år sedan i Tavastehus. I en globaliserad värld där de politiska kontinentalplattorna skakar är det nu viktigare än någonsin med ett starkt samarbete med vårt grannland.

Läs mera

Då de realistiska alternativen är få

För Ålands del är det avgörande att vara med runt de bord där besluten tas. Allt i regeringsprogrammet är verkligen inte lätt eller roligt att rösta för, men det är priset man betalar för att inte vara utan inflytande. Därför kan man inte bara agera på hur det känns, utan man måste också tänka på vad det kan ha för konsekvenser då realistiska alternativ är få.

Läs mera

Odramatisk budgetria för Åland

Regeringens budgetförhandling gick snabbt och var odramatisk tack vare goda förberedelser. Åland drabbas lindrigt av nedskärningarna och sjöfartens stödsystem bevaras. Trots ett budgetunderskott på 12 miljarder ses momshöjningen som ett bättre alternativ än höjd inkomstskatt.

Läs mera

Budgetförhandlingarna måste också fokusera på tillväxt

Den politiska debatten lägger alldeles för stort fokus på nedskärningar och skattehöjningar. Vi behöver mindre fokus på saxar och skärbrädor för att skära en krympande kaka i fler och mindre bitar utan i stället få fokus på vad som gör kakan större.

Läs mera

Finlands ekonomi behöver få tillbaka självförtroendet

Finlands ekonomis allra största problem idag är bristen på självförtroende.‍

Läs mera

Bidens historia och Harris möjlighet att skriva historia

Bidens roll för Finland och Sveriges NATO-medlemskap var av historisk betydelse. Den energi som nu finns kring Harris ger alla chanser att skriva historia och att hon blir USAs 47:e president.

Läs mera

Mitten i det polariserade Amerika

Bakom all polarisering finns dock en kommande generation som eventuellt kan minska motsättningarna och bredda mitten igen

Läs mera

Därför röstade jag ja

Det är ett stort ansvar att rösta för lagen, men det skulle också varit ett stort ansvar, med konsekvenser, att rösta emot.

Läs mera

Ålänningars fri- och rättigheter är inte i fara

Behandlingen av gränssäkerhetslagen fortsätter i riksdagens grundlagsutskott igen inkommande fredag. Linjedragningarna i lagförslaget gör inte att ålänningarnas fri- och rättigheter är i fara.

Läs mera

Riksdagens vårtermin på övertid

Sommaren har gått in i juli, men riksdagens vårtermin fortsätter. Enligt ursprunglig tidtabell skulle riksdagen ta sommaruppehåll vid midsommar, men på grund av att flera större lagförslag gavs mycket sent till riksdagen fortsätter riksdagens arbete med det som inte kan vänta till efter sommaren.

Läs mera

Gränssäkerhetslag för exceptionella tider

För tillfället behandlar riksdagen regeringens förslag till gränssäkerhetslag. Det är den svåraste bedömningen rent juridiskt jag någonsin varit med om under mina nio år i grundlagsutskottet.

Läs mera

Alkohollagens förnyelse – regeringsprogrammens verklighet

Förrförra veckan beslöt riksdagen att höja alkoholprocenten för öl (och vin) som tillåts säljas i matbutiken, från 5,5 % till 8 %. Beslutet är i enlighet med regeringsprogrammet och var en kompromiss som rätt få är nöjda med. Regeringssamarbetet innebär många kompromisser, men platsen i regeringen är viktig för att jag ska kunna påverka i frågor som är viktiga för Åland.

Läs mera

Är Finland konkursfärdigt?

Näringslivsprofilen Björn Nalle Wahlroos sa i en intervju i HBL för två veckor sedan sa att Finland är konkursfärdigt, borde lära sig av Sverige och inte fått en hygglig investering på 25 år. Finland behöver investeringar då varken nedskärningar eller skattehöjningar kommer ta Finland på hållbar fot. Flera finländska företag investerar mycket mer utomlands än i Finland, och det är också en sak som måste ändra ifall Wahlroos inte ska få rätt.‍

Läs mera

Gränslag och försvarsavtal med USA i grundlagsutskottet

Riksdagens grundlagsutskott sitter just nu med en hög arbetsbelastning. För tillfället har grundlagsutskottet vid sidan av normala ärenden två historiska behandlingar på gång. Det ena gäller förslaget till ändring av gränslagen och det andra ärendet gäller ett försvarsavtal med USA.

Läs mera

Huvudet kallt under hybridpåverkan

En av huvudmålsättningarna med hybridoperationer är att så oro, misstankar och rädsla. Det gäller dock att hålla huvudet kallt. Vi lever i en värld där våra nerver kommer fortsätta att testas. Det finns ingen anledning till rädsla, Finlands beredskap är god, men det är viktigt att vara vaksam och hålla ögonen öppna, också här hemma på Åland.

Läs mera

Sjöfartens dag stärker Åland

Veckans Sjöfartens dag har blivit en institution i sjöfartskretsar i Östersjöregionen. I år samlar dagen ett rekordstort deltagarantal, och befäster sin position som den viktigaste mötesplatsen i vårt närområde trots att andra platser också försöker utveckla egna liknande koncept.

Läs mera

Riksdagsbrev från Japan

För två veckor sedan besökte jag Japan tillsammans med riksdagens kommunikationsutskott. Varje riksdagsutskott gör varje mandatperiod en längre resa. Målsättningen med resan är flera. Det är viktigt att ha möjlighet att studera lösningar och utmaningar på andra håll för att skapa större kunskap, förståelse och perspektiv.

Läs mera

Beredskapsfrågorna blir allt viktigare

Hela samhället, både myndigheter och företag, måste stärka beredskapen och cybersäkerheten ytterligare. Det här visar också varför samarbetet med Åland i revisionen av beredskapslagen, och beredskap i allmänhet, är så viktigt. ‍

Läs mera

Finland måste få tillbaka sisun

I ett litet land som Finland måste vi ha förmågan att spela på samma lag, då dubbelt stora Sverige klarar av att göra det. Finland behöver mer framtidstro, samarbetsförmåga och sisu för att man inte ska fortsätta dra det kortaste strået gällande utländska investeringar och framtidssatsningar.‍

Läs mera

Bara en miljon finländare år 2113

Finlands minskande födelsetal ökar behovet av ökade födelsetal och inflyttning för att bevara samhällets stabilitet och välfärd. Förlossningsavdelningarnas stängning blir ett hinder för blivande föräldrar. Regeringen borde diskutera åtgärder för att stödja dem. I Finland behövs tillgång till högkvalitativa dagisplatser för att underlätta för föräldrar att återgå till arbetslivet.

Läs mera

Skärpning av gränslagen

För tillfället pågår ett skyndsamt beredningsarbete inom regeringen för att ta fram ett lagförslag som ytterligare skulle skärpa gränslagstiftningen. Finlands gräns mot Ryssland är för tillfället stängd, men det finns en oro vad som händer efter vintern då man sett aktivitet på den ryska sidan som kan tyda på att man förbereder nästa steg. Det nya lagförslaget kommer förmodligen till riksdagen denna månad.

Läs mera

Miniregeringsförhandlingar

För tillfället sitter en grupp med en representant per regeringsparti och går igenom statsbudgeten och ekonomiska prognoser. Man går igenom budgetmoment för budgetmoment inför regeringens budgetramförhandling om tre veckor och hör sakkunniga om olika inbesparingsförslag. Finlands ekonomi har utsatts för chocker, men de ekonomiska problemen är framför allt strukturella, och just därför behövs strukturella förändringar vid sidan av nedskärningar och skattehöjningar.

Läs mera

Nya tider för ny president

Dagens värld genomgår ständig förändring. I denna tuffa och hårda värld är det viktigt med en president som har energi, som har ett brett kontaktnätverk och som är språkkunnig.

Läs mera

Näringslivet och facken måste spela på samma lag om Finland ska vinna

Fackens största motståndare är inte arbetsgivarna eller regeringen. Arbetsgivarnas största motståndare är inte facken eller regeringen. I en globaliserad värld spelar vi alla på samma lag. Vi står och faller tillsammans. Därför är veckans stora strejker av betydelse för hela Finland.

Läs mera

Tack president Sauli Niinistö

Niinistö har ett enormt nätverk, kompetens och erfarenhet som det skulle vara i hela västvärldens intresse att kunde fortsätta användas. Världen skulle ha nytta av det.

Läs mera

Ukrainastödet måste fortsätta

Den här lördagen markerar två år sedan Rysslands storskaliga anfall mot Ukraina inleddes. Vår hjälp till Ukraina handlar om solidaritet. Vi hjälper Ukraina för att vi själva behövt samma hjälp och skulle behöva samma hjälp ifall vi, mot all förmodan, någon gång skulle stå inför samma situation. Samtidigt handlar det om att upprätthålla internationell lag och regler, vilket är i alla små länders intresse.

Läs mera

Ett annorlunda presidentval

Debatterna kandidaterna emellan har varit respektfull och hövlig. De kommande sex åren kommer ha många utmaningar. Då kommer det vara viktigt att vilja vara en enande kraft. Det härvar ett annorlunda presidentval för den tid vi lever i och vi kan vara mycket glada och tacksamma för det.‍

Läs mera

Finland behöver starkare förtroende på arbetsmarknaden

Finland är tyvärr Nordens sjuka man gällande ekonomin. Samarbete, realism och ansvarstagande krävs av alla parter för att hitta långsiktiga lösningar för att slå vakt om vårt välfärdssamhälle.

Läs mera

Viktigt att rösta på söndag

På alla platser i världen har man inte alltid lika goda valmöjligheter som vi har, eller ens en respektfull ton i valkampanjerna mellan kandidaterna.

Läs mera

Ukraina måste fortsätta stödas

Hos oss rapporteras ännu flitigt om kriget som är precis lika brutalt och blodigt som tidigare. Men också hos oss har det blivit en del av vardagen. På västfronten intet nytt.

Läs mera

Stängningen av östgränsen fortsätter

Ryssland har möjlighet att avsluta operationen varvid gränsen återigen kan öppnas så att de med familj och släkt på olika sidor om gränsen får lättare att igen resa till varandra.

Läs mera

En tuff politisk vår för ekonomin, arbetsmarknaden och säkerhetspolitiken

Finlands ekonomi har nätt och jämnt återhämtat sig till siffrorna år 2009, medan Sveriges ekonomi växt betydligt.

Läs mera

Två viktiga presidentval med global betydelse

Vi ska vara glada att inte lika mycket är på spel i vårt presidentval.

Läs mera

Ännu ett exceptionellt år har tagit slut

Trots allt krig, elände och utmaningar gäller det att inte tappa framtidstron.

Läs mera

Julfrid i riksdagen

I vardagen finns mycket vänskap och förtroende mellan människor, och relationer är extra viktiga i politik.

Läs mera

Regeringens beslut att stänga östgränsen

Läs mera

Tårarna i Sveriges riksdag

Det är inte roligt, och det kändes inte bra att missa sitt barns förlossning.

Läs mera

Vi måste vara uthålliga med stödet till Ukraina

Det är dock värt att ställa sig följdfrågan, vad skulle det kosta om Ukraina skulle förlora?

Läs mera

De höjda räntorna påverkar också statsbudgeten betydligt

Nästan 5 % av de totala skatteintäkterna krävs då för att enbart betala låneräntorna på statsskulden.

Läs mera

Stora utmaningar för Finlands offentliga ekonomi

Vid sidan av den demografiska utvecklingen finns det några andra saker som förklarar det växande underskottet, trots åtgärder.

Läs mera

Östersjöarbetet har effekt 

Östersjön brukar kallas för världens smutsigaste hav...

Läs mera

Riksdagshösten är i gång

Den här veckan inleder riksdagen höstsessionen efter en annorlunda politisk sommar...

Läs mera

Konkreta åtgärder mot rasism och främlingsfientlighet behövs

Under sommaren har vi fört en viktig värdegrundsdiskussion i samhället...

Läs mera

Ö-undantaget tryggar trafiken till Åland

Att under fem år befria färjetrafiken mellan finska fastlandet och Åland från EUs utsläppshandel är motiverat för att inte kostnaderna för transporterna till och från Åland ska öka ännu mer, eller trafiken äventyras...

Läs mera

Sannfinländarnas storlek påverkar riksdagen

Både före och efter valet sa jag att regeringsbildningen sannolikt skulle bli svår...

Läs mera

Polarisering och tonläge förstärker varandra 

En sak jag har tänkt och funderat mycket på i sommar är den ökade polariseringen i samhället samt det höga tonläget i debatten..

Läs mera

Arbetet mot nazism och rasism måste stärkas

Ett av de besök jag minns bäst från då jag gick i högstadiet i KHS var när Sioma Zubicky besökte skolan och föreläste för oss...

Läs mera

President Joe Biden i Helsingfors

Den här veckan besöker USAs president Joe Biden Finland...

Läs mera

Finlands första NATO-toppmöte som medlem

Nästa veckas tisdag och onsdag håller försvarsalliansen NATO sitt årliga toppmöte...

Läs mera

Ö-undantaget viktigt för Ålands kommunikationer

Förra veckan sände arbets- och näringsministeriet ut ett lagförslag som berör systemet med utsläppshandel på utlåtanderunda...

Läs mera

Alternativen till regeringen

Samarbetet för den nya regeringen har börjat skakigt...

Läs mera

Regeringsförhandlingarnas sjätte vecka

Förhandlingarna i Ständerhuset har nu pågått längre än en månad och är nu inne i ett avgörande skede...

Läs mera

Skolavslutningstider

Den här helgen rusar de nya studenterna ut från Ålands Lyceums trappor...

Läs mera

Presidentval på kommande

Om två veckor ordnar republikens president Sauli Niinistö Gullranda-samtalen, som blivit ett årligt återkommande evenemang och en institution för utrikes- och säkerhetspolitiska samtal i Finland, lite på samma sätt som Sveriges Folk och Försvar i Sälen...

Läs mera

Ständerhuset i fokus

Det mesta i finsk politik kretsar för tillfället inte runt riksdagen eller statsrådsborgen, utan kring Ständerhuset på Snellmansgatan i Helsingfors mitt emot Finlands bank...

Läs mera

Tredje veckan för regeringsförhandlingarna

Min mamma frågade mig en helg: Är det jätte tröttsamt att vara där inne i regeringsförhandlingarna i Ständerhuset? Jag konstaterade att det är tröttsamt, men att vara utanför hade varit mycket jobbigare...

Läs mera

En stark hand får inte heller överspelas

I tisdags inleddes regeringsförhandlingarna mellan de partier som regeringssonderare Petteri Orpo kallat...

Läs mera

Viktig vecka för regeringssonderingen

Regeringssonderingen går den här veckan in i ett viktigt skede...

Läs mera

Utskotten i riksdagen tar form

Riksdagen har 17 utskott. Varje riksdagsledamot måste vara medlem i åtminstone ett utskott...

Läs mera

Regeringssonderingen börjar 

Igår samlades den nya riksdagen för första gången då fullmaktsgranskningen förrättades...

Läs mera

Vi måste få Finlands ekonomi att växa

Finansministeriets tjänstemän presenterade för en vecka sedan en lista med förslag på åtgärder för att få den offentliga ekonomin i balans...

Läs mera

Mandatperiodens slut

I fredags avslutade riksdagen arbetet för mandatperioden...

Läs mera

Ryssland får inte vinna kriget

Den 24 februari vaknade jag tidigt på morgonen i min övernattningslägenhet i Helsingfors...

Läs mera

Grundlagsutskottet, arbetsdrygt men viktigt för Åland

I veckan godkände riksdagens grundlagsutskott utlåtande nummer 100 för innevarande riksdagsår...

Läs mera

Vi måste få kakan att växa, inte bara skära den i mindre bitar

Om drygt två månader kommer sonderingen inför regeringsförhandlingarna inledas...

Läs mera

Den som är satt i skuld är icke fri

Den som är satt i skuld är icke fri, brukade Sveriges tidigare statsminister Göran Persson säga...

Läs mera

Viktigt att hålla ögonen på bollen i NATO-processen

Det är de som vill torpedera processen som vill stressa, skapa tumult och få ländernas ledningar ur balans och distraherade. Det ska vi inte bjuda dem på.

Läs mera

Slutspurt i riksdagen

Riksdagens arbete rivstartade genast i början av januari efter juluppehållet. Det här är sista året på denna riksdagsperiod vilket alltid betyder att en rekordstor mängd lagförslag sänds till riksdagen...

Läs mera

Taiwans öde får inte bli detsamma som Ukrainas

I skuggan av de hårda striderna mellan ukrainska försvarare och den ryska invasionsmakten i Ukraina fortsätter läget vara spänt mellan Kina och Taiwan...

Läs mera

Välkommen till Åland Ukrainas ambassadör

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är vår tids Winston Churchill. Hans ledarskap i den svåraste tid ett land kan befinna sig i, en kamp för sin överlevnad efter ett väpnat anfall, är oerhört imponerande...

Läs mera

Inga enkla svar på svåra elfrågor

Grundproblemet är fortsatt att för hög efterfrågan möter för lågt utbud. Det är det vi måste fokusera på att åtgärda strukturellt så snabbt som möjligt samtidigt som vi hjälper alla att klara av de omedelbara chockerna.

Läs mera

Medmänsklighet behövs både hemma och borta

Nästan alla äter hellre gröt tillsammans än oxfilé ensam.

Läs mera

Finlands NATO-ratificering har inletts

I tisdags inledde riksdagen behandlingen av regeringens förslag om att ratificera medlemskapet i försvarsalliansen NATO...

Läs mera

Omvälvande tider

Rosellas sista tur och att trafiken mellan Mariehamn och Kapellskär avbryts ger många tankar.

Läs mera

Ukraina måste fortsätta stödas

I den internationella Genevekonventionens tilläggsprotokoll, som också Ryssland hört till...

Läs mera

Turbulenta veckor för regeringen

I torsdags var det i teorin sista möjligheten för regeringen att lämna nya lagförslag till riksdagen den här regeringsperioden...

Läs mera