Mats
2023

Analys och bakgrund: Valet av EU:s nästa ledare klart

3.7.2019

Igår utsåg EU:s statschefer de nya ledarna för EU institutionerna. Statscheferna försökte fatta beslut om det vid midsommartoppmötet (toppmötet som alltid brukar hållas på midsommarafton) men behövde träffas ytterligare två gånger. Först i söndags för ett möte som höll på tills på måndag morgon, sen träffades man igår igen och lyckades då slutligen komma till beslut efter många dragkamper.

 

Att utse dessa ledare är ingen enkel process eftersom det finns en mängd variabler att ta i beaktande. För det första är antalet intresserade betydligt fler än antalet platser. Det fanns en uppsjö av kandidater till samtliga jobb. För det andra ska de pan-europeiska politiska grupperna (ex. Konservativa Europeiska Folkpartiet EPP, Socialdemokratiska S&D samt mittenliberala ”Förnya Europa ALDE”) få säga sitt. För det tredje har varje medlemsland egna intressen, och också interna spänningar (därför det absurda att Tyskland och Merkel igår la ner sin röst då hennes egen minister från samma parti i sitt eget land skulle väljas, eftersom hennes regeringspartner SPD inte tyckte om förslaget).

 

För det fjärde handlar det också om människor och då handlar det om personkemi, personlig historia och också prestige. Det var till exempel en anledning till centrala Östeuropas starka motstånd mot Hollands Frans Timmermans som ny kommissionsordförande, eftersom Timmermans som nuvarande vice ordförande för EU-kommissionen tagit en stark ställning gentemot Polen och Ungerns tummande på rättsstaten. Därför var han ett rött skynke för de länderna som uppenbarligen var omöjligt att komma runt.

 

EU-kommissionens nya ordförande – Ursula von der Leyen

 

Till EU-kommissionens nya ordförande valdes Ursula von der Leyen, Tysklands nuvarande försvarsminister. Hennes utnämning behöver ännu bekräftas av EU-paralamentet. Hon är tysk riksdagsledamot och har varit minister i den tyska regeringen sedan år 2005, alltså i 14 år. På så vis är hon en av förbundskansler Angela Merkels närmaste. Hon är 60 år gammal, uppvuxen i Bryssel då hennes pappa var EU-diplomat, men har rötterna i nedre Saxen i nordvästra Tyskland.

 

För många kommer hon att vara ett helt oskrivet blad. Det finns både fördelar och nackdelar med det, och om hon är rätt person för jobbet beror säkert på vilken typs kommission man vill ha.

 

Vill man ha en ledare för ett kollegium eller en galjonsfigur. Jag har alltid tyckt att det första är att föredra och har inte varit imponerad av nuvarande kommissionsordförande Jean-Claude Juncker som, enligt mig, ibland gjort mer skada än nytta för EU eftersom han haft en arrogant stil och det ofta känts som han satt mer fokus på sina tweets än att uppföra sig på ett förtroendegivande sätt (bland annat då han flera gånger ser ut att ha uppträtt berusat).

 

Det sägs att Ursula von der Leyen kommer utse Danmarks Margarete Vestager och Hollands Frans Timmermans till vice-ordförande i kommissionen. De har redan varit kommissionärer en period och i ett sådant fall kommer kommissionen få en mycket stark ledartrio.

 

Enligt mig är EU-kommissionen framförallt viktig för de små medlemsländerna i EU. Kommissionen ska vara ”Guardian of the Treaty”, alltså försvararen av det man har kommit överens om och inte ge efter för de stora medlemsländerna så att de mindre kan köras över. EU-kommissionen är ofta det organ i EU som får mest kritik, men EU-kommissionen är samtidigt mycket central och viktig för länder som Finland och Sverige (länder som aldrig någonsin fått någon EU toppost, inte heller nu).

På basis av beskrivningen av Ursula von der Leyen, verkar hon kunna passa in i den beskrivningen, även om det också finns mycket kritik mot henne i Tyskland gällande skandaler på försvarsministeriet. Därför är många i Tyskland också mycket överraskade över hur hennes namn dykt upp och fått bekräftelse av statscheferna. Om hon blir utnämnd blir det intressant att följa henne. Hon blir den första tysken på posten på 50 år. The Jury is out!

Alla förhandsfavoriterna kom på skam

 

Ursula van der Leyen har inte förekommit i förhandsspekulationerna där namn som tyska europaparlamentarikern och EPP spetskandidaten Mannfred Weber, EU-kommissionens vice ordförande och S&D spetskandidaten, holländaren Frans Timmermans och EU-kommissionären och liberalernas toppkandidat, danska Margarete Vestager funnits.

 

Den förra bulgariska EU-kommissionären Kristalina Georgieva och den förra franska EU-kommissionären och nuvarande Brexit förhandlaren Michel Barnier har också förekommit i spekulationerna, liksom Irlands statsminister Leo Varadkar. Ännu fler namn har förekommit. Ingen av dessa blev det alltså.

 

Europeiska Centralbankens nya chef – Christine Lagarde

 

Till ny ordförande för Europeiska centralbanken valdes fransyskan Christine Lagarde som för tillfället är internationella valutafondens chef. Hon har tidigare varit Frankrikes finansminister och haft fler ministerpositioner i Frankrike. Hon efterträder Mario Draghi och blir den fjärde ordföranden på posten och den andra fransmannen där. Hon är 63 år gammal.

 

Lagarde är jurist och har ingen ekonomisk utbildning eller erfarenhet från centralbank, vilket hennes företrädare haft. Det här gör att vissa säkert kommer kritisera utnämningen. Å andra sidan har hon en enorm erfarenhet och ett stort nätverk. Hon är den mest kända ordförande som centralbanken fått och kunnat få. Hon är mycket respekterad, även om vissa av hennes kritiker kommer tycka att hon är allt för känd och glamorös för att vara ECB-chef.

 

Det är i det här hänseendet viktigt att minns att också varken Erkki Liikanen eller Olli Rehn (som också varit kandidater till jobbet) hade centralbankserfarenhet då de utsågs till chefer för Finlands bank. Som finländarna är det så klart tråkigt att inte Liikanen eller Rehn blev ny ECB-chef, då det skulle vara på tiden att Finland också någon gång skulle få en toppost och nu hade två mycket kvalificerade kandidater.

 

Inte heller gällande ECB hade förhandsspekulationerna rätt

 

Det har funnits flera franska kandidater till posten, men Lagarde var inte favoriten. Francois Villeroy de Galhau, nuvarande chefen för Frankrikes centralbank samt Benoit Coeure, medlem av ECB-styrelsen har länge hört till favoriterna liksom Olli Rehn och Erkki Liikanen samt tyska centralbankschefen Jens Weidmann. Lagarde har förkommit i diskussionerna, men inte som centralt namn.

 

De övriga topposterna – Belgiens Charles Michel och Spaniens Josep Borrell

 

Belgiens statsminister Charles Michel blir europeiska rådets ordförande efter Polens Donald Tusk medan Spaniens utrikesminister och tidigare talmannen i Europaparlamentet Josep Borrell blir EU:s höga utrikesrepresentant.

 

Charles Michel är från de vallonska liberalerna MR och mycket känd inom europeiska liberalerna. Han är son till tidigare belgiska EU-kommissionären och Europaparlamentarikern Louis Michel. För att beskriva hur liten världen är så har min fru Noora gått samma kurser och tagit examen samtidigt som Charles Michels fru Amélie från Bryssels franska universitet ULB. It’s a small world!

 

Charles Michel är 43 år gammal.

 

Josep Borrell är från norra Katalonien och har haft en lång karriär. Han är 72 år gammal.

 

Glastaken krossades äntligen!

 

Att EU-kommissionens ordförande och ECB:s ordförande nu blir kvinnor är mycket glädjande. Det finns inga tvivel om att de uppfyller de formella kompetens- och erfarenhetskraven. De blir de första kvinnorna på dessa två poster. EU:s toppjobb blir nu jämställt fördelade, vilket är på tiden, och en seger för jämställdheten.

 

Spetskandidatsystemet avskaffades de facto – ett system dock okänt för de flesta

 

Förra gången valdes Luxemburgs tidigare statsminister Jean-Claude Juncker till EU-kommissionens ordförande eftersom han varit spetskandidat för den partigruppering som då blev störst i EU-valet, EPP. Denna gång var det Mannfred Weber som var spetskandidat för konservativa EPP, som också denna gång blev störst i valet (om än betydligt mindre än tidigare).

 

Weber hade dock, till skillnad från Juncker, ingen erfarenhet från att vara minister utan har byggt sin politiska karriär nästan enbart i Bryssel. En av avsikterna med spetskandidatsystemet var att göra valet av kommissionsordförande mer demokratiskt.

 

För mig har systemet dock inte varit mer demokratiskt då det inte automatiskt blir mer demokratiskt om de politiska grupperingarna utser spetskandidater än om statscheferna tar hand om processen eftersom en klar majoritet av väljarna ändå inte kommer kunna rösta på dessa kandidater direkt, och de ofta är rätt okända utanför sina hemländer.

 

I EU-valet väljer man de politiker som ska företräda en i Europaparlamentet, inte EU-kommissionsordförande.

 

I EU-valet var det nog inte många som tänkte till vem av spetskandidaterna ens röst i förlängningen skulle gå till. För en stor majoritet av väljarna var hela systemet okänt och även om det var känt så borde det ändå inte vara en anledning nog att överväga att ändra sitt röstbeteende eftersom det i EU-valet är viktigast att utse de företrädare man tror att bäst företräder en i Europaparlamentet, inte vem som eventuell har en liten chans att bli kommissionens nästa ordförande.

 

Därför är blir detta sannolikt spiken i kistan för spetskandidatsystemet, vilket inte är något att sörja. Framförallt eftersom det, enligt mig, haft en oönskad bieffekt. Jag upplever nämligen att systemet bidragit till att (parti)politisera EU-kommissionen.

 

EU-kommission har under Junckers ledning varit den mest politiserade EU-kommissionen. Inte heller förvaltningen har gått fri eftersom man utsett hans politiska kabinettschef till EU-kommissionens generalsekreterare. Lite på samma sätt som om statsministern skulle utse sin högra hand till finansministeriets kanslichef. Det här har inte varit en bra utveckling eftersom det delvis i praktiken ändrar EU-kommissions roll.

 

Jag förstår att federalister vill att EU-kommissionen ska ta den riktning den tagit. Men för oss som inte är federalister är den riktningen inte problemfri.

 

De gamla (och stora) EU-länderna tog allt

 

EU:s topposter fördelades på Belgien, Frankrike, Spanien och Tyskland. Av dessa är Belgien, Frankrike och Tyskland grundade medlemmar av EU. Spanien anslöts 1986, nio år före Finland, Sverige och Österrike samt 18 år innan den stora utvidgningen 2004 då tio länder togs in.

 

Då också Europaparlamentet på onsdag eftermiddag valde en italienare, David Sassoli, till parlamentets talman är också han från ett av sex länder som är grundade medlemmar av EU. Så de sex grundande EU-medlemmarna får alltså fyra av de fem posterna, något som inte kan anses rimligt.

 

Inget ont om något av dessa personer, tvärtom, men det hade varit dags med någon från Norden. Därför är det verkligt synd att goda kandidater som Danmarks Margarete Vestager, Finlands Erkki Liikanen och Olli Rehn inte räckte hela vägen fram denna gång. Margarete Vestager hade varit en alldeles utmärkt ordförande för EU-kommissionen, även om det så klart hade påverkat hela pusslet och gjort att någon annan, eller något annat land, då inte fått det man upplevde att man kunde göra anspråk på.

Men det kommer fler chanser. Dessutom ska man inte underskatta utmaningarna att få dessa toppositioner, som jag inledde med. Det är många stjärnor som ska stå rätt för att komma på fråga. Sist och slutligen kan lotten falla på någon som inte alls varit med i spekulationerna, som i fallet Ursula von der Leyen till exempel.

Nya tider för ny president

Dagens värld genomgår ständig förändring. I denna tuffa och hårda värld är det viktigt med en president som har energi, som har ett brett kontaktnätverk och som är språkkunnig.

Läs mera

Näringslivet och facken måste spela på samma lag om Finland ska vinna

Fackens största motståndare är inte arbetsgivarna eller regeringen. Arbetsgivarnas största motståndare är inte facken eller regeringen. I en globaliserad värld spelar vi alla på samma lag. Vi står och faller tillsammans. Därför är veckans stora strejker av betydelse för hela Finland.

Läs mera

Tack president Sauli Niinistö

Niinistö har ett enormt nätverk, kompetens och erfarenhet som det skulle vara i hela västvärldens intresse att kunde fortsätta användas. Världen skulle ha nytta av det.

Läs mera

Ukrainastödet måste fortsätta

Den här lördagen markerar två år sedan Rysslands storskaliga anfall mot Ukraina inleddes. Vår hjälp till Ukraina handlar om solidaritet. Vi hjälper Ukraina för att vi själva behövt samma hjälp och skulle behöva samma hjälp ifall vi, mot all förmodan, någon gång skulle stå inför samma situation. Samtidigt handlar det om att upprätthålla internationell lag och regler, vilket är i alla små länders intresse.

Läs mera

Ett annorlunda presidentval

Debatterna kandidaterna emellan har varit respektfull och hövlig. De kommande sex åren kommer ha många utmaningar. Då kommer det vara viktigt att vilja vara en enande kraft. Det härvar ett annorlunda presidentval för den tid vi lever i och vi kan vara mycket glada och tacksamma för det.‍

Läs mera

Finland behöver starkare förtroende på arbetsmarknaden

Finland är tyvärr Nordens sjuka man gällande ekonomin. Samarbete, realism och ansvarstagande krävs av alla parter för att hitta långsiktiga lösningar för att slå vakt om vårt välfärdssamhälle.

Läs mera

Viktigt att rösta på söndag

På alla platser i världen har man inte alltid lika goda valmöjligheter som vi har, eller ens en respektfull ton i valkampanjerna mellan kandidaterna.

Läs mera

Ukraina måste fortsätta stödas

Hos oss rapporteras ännu flitigt om kriget som är precis lika brutalt och blodigt som tidigare. Men också hos oss har det blivit en del av vardagen. På västfronten intet nytt.

Läs mera

Stängningen av östgränsen fortsätter

Ryssland har möjlighet att avsluta operationen varvid gränsen återigen kan öppnas så att de med familj och släkt på olika sidor om gränsen får lättare att igen resa till varandra.

Läs mera

En tuff politisk vår för ekonomin, arbetsmarknaden och säkerhetspolitiken

Finlands ekonomi har nätt och jämnt återhämtat sig till siffrorna år 2009, medan Sveriges ekonomi växt betydligt.

Läs mera

Två viktiga presidentval med global betydelse

Vi ska vara glada att inte lika mycket är på spel i vårt presidentval.

Läs mera

Ännu ett exceptionellt år har tagit slut

Trots allt krig, elände och utmaningar gäller det att inte tappa framtidstron.

Läs mera

Julfrid i riksdagen

I vardagen finns mycket vänskap och förtroende mellan människor, och relationer är extra viktiga i politik.

Läs mera

Regeringens beslut att stänga östgränsen

Läs mera

Tårarna i Sveriges riksdag

Det är inte roligt, och det kändes inte bra att missa sitt barns förlossning.

Läs mera

Vi måste vara uthålliga med stödet till Ukraina

Det är dock värt att ställa sig följdfrågan, vad skulle det kosta om Ukraina skulle förlora?

Läs mera

De höjda räntorna påverkar också statsbudgeten betydligt

Nästan 5 % av de totala skatteintäkterna krävs då för att enbart betala låneräntorna på statsskulden.

Läs mera

Stora utmaningar för Finlands offentliga ekonomi

Vid sidan av den demografiska utvecklingen finns det några andra saker som förklarar det växande underskottet, trots åtgärder.

Läs mera

Östersjöarbetet har effekt 

Östersjön brukar kallas för världens smutsigaste hav...

Läs mera

Riksdagshösten är i gång

Den här veckan inleder riksdagen höstsessionen efter en annorlunda politisk sommar...

Läs mera

Konkreta åtgärder mot rasism och främlingsfientlighet behövs

Under sommaren har vi fört en viktig värdegrundsdiskussion i samhället...

Läs mera

Ö-undantaget tryggar trafiken till Åland

Att under fem år befria färjetrafiken mellan finska fastlandet och Åland från EUs utsläppshandel är motiverat för att inte kostnaderna för transporterna till och från Åland ska öka ännu mer, eller trafiken äventyras...

Läs mera

Sannfinländarnas storlek påverkar riksdagen

Både före och efter valet sa jag att regeringsbildningen sannolikt skulle bli svår...

Läs mera

Polarisering och tonläge förstärker varandra 

En sak jag har tänkt och funderat mycket på i sommar är den ökade polariseringen i samhället samt det höga tonläget i debatten..

Läs mera

Arbetet mot nazism och rasism måste stärkas

Ett av de besök jag minns bäst från då jag gick i högstadiet i KHS var när Sioma Zubicky besökte skolan och föreläste för oss...

Läs mera

President Joe Biden i Helsingfors

Den här veckan besöker USAs president Joe Biden Finland...

Läs mera

Finlands första NATO-toppmöte som medlem

Nästa veckas tisdag och onsdag håller försvarsalliansen NATO sitt årliga toppmöte...

Läs mera

Ö-undantaget viktigt för Ålands kommunikationer

Förra veckan sände arbets- och näringsministeriet ut ett lagförslag som berör systemet med utsläppshandel på utlåtanderunda...

Läs mera

Alternativen till regeringen

Samarbetet för den nya regeringen har börjat skakigt...

Läs mera

Regeringsförhandlingarnas sjätte vecka

Förhandlingarna i Ständerhuset har nu pågått längre än en månad och är nu inne i ett avgörande skede...

Läs mera

Skolavslutningstider

Den här helgen rusar de nya studenterna ut från Ålands Lyceums trappor...

Läs mera

Presidentval på kommande

Om två veckor ordnar republikens president Sauli Niinistö Gullranda-samtalen, som blivit ett årligt återkommande evenemang och en institution för utrikes- och säkerhetspolitiska samtal i Finland, lite på samma sätt som Sveriges Folk och Försvar i Sälen...

Läs mera

Ständerhuset i fokus

Det mesta i finsk politik kretsar för tillfället inte runt riksdagen eller statsrådsborgen, utan kring Ständerhuset på Snellmansgatan i Helsingfors mitt emot Finlands bank...

Läs mera

Tredje veckan för regeringsförhandlingarna

Min mamma frågade mig en helg: Är det jätte tröttsamt att vara där inne i regeringsförhandlingarna i Ständerhuset? Jag konstaterade att det är tröttsamt, men att vara utanför hade varit mycket jobbigare...

Läs mera

En stark hand får inte heller överspelas

I tisdags inleddes regeringsförhandlingarna mellan de partier som regeringssonderare Petteri Orpo kallat...

Läs mera

Viktig vecka för regeringssonderingen

Regeringssonderingen går den här veckan in i ett viktigt skede...

Läs mera

Utskotten i riksdagen tar form

Riksdagen har 17 utskott. Varje riksdagsledamot måste vara medlem i åtminstone ett utskott...

Läs mera

Regeringssonderingen börjar 

Igår samlades den nya riksdagen för första gången då fullmaktsgranskningen förrättades...

Läs mera

Vi måste få Finlands ekonomi att växa

Finansministeriets tjänstemän presenterade för en vecka sedan en lista med förslag på åtgärder för att få den offentliga ekonomin i balans...

Läs mera

Mandatperiodens slut

I fredags avslutade riksdagen arbetet för mandatperioden...

Läs mera

Ryssland får inte vinna kriget

Den 24 februari vaknade jag tidigt på morgonen i min övernattningslägenhet i Helsingfors...

Läs mera

Grundlagsutskottet, arbetsdrygt men viktigt för Åland

I veckan godkände riksdagens grundlagsutskott utlåtande nummer 100 för innevarande riksdagsår...

Läs mera

Vi måste få kakan att växa, inte bara skära den i mindre bitar

Om drygt två månader kommer sonderingen inför regeringsförhandlingarna inledas...

Läs mera

Den som är satt i skuld är icke fri

Den som är satt i skuld är icke fri, brukade Sveriges tidigare statsminister Göran Persson säga...

Läs mera

Viktigt att hålla ögonen på bollen i NATO-processen

Det är de som vill torpedera processen som vill stressa, skapa tumult och få ländernas ledningar ur balans och distraherade. Det ska vi inte bjuda dem på.

Läs mera

Slutspurt i riksdagen

Riksdagens arbete rivstartade genast i början av januari efter juluppehållet. Det här är sista året på denna riksdagsperiod vilket alltid betyder att en rekordstor mängd lagförslag sänds till riksdagen...

Läs mera

Taiwans öde får inte bli detsamma som Ukrainas

I skuggan av de hårda striderna mellan ukrainska försvarare och den ryska invasionsmakten i Ukraina fortsätter läget vara spänt mellan Kina och Taiwan...

Läs mera

Välkommen till Åland Ukrainas ambassadör

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är vår tids Winston Churchill. Hans ledarskap i den svåraste tid ett land kan befinna sig i, en kamp för sin överlevnad efter ett väpnat anfall, är oerhört imponerande...

Läs mera

Inga enkla svar på svåra elfrågor

Grundproblemet är fortsatt att för hög efterfrågan möter för lågt utbud. Det är det vi måste fokusera på att åtgärda strukturellt så snabbt som möjligt samtidigt som vi hjälper alla att klara av de omedelbara chockerna.

Läs mera

Medmänsklighet behövs både hemma och borta

Nästan alla äter hellre gröt tillsammans än oxfilé ensam.

Läs mera

Finlands NATO-ratificering har inletts

I tisdags inledde riksdagen behandlingen av regeringens förslag om att ratificera medlemskapet i försvarsalliansen NATO...

Läs mera

Omvälvande tider

Rosellas sista tur och att trafiken mellan Mariehamn och Kapellskär avbryts ger många tankar.

Läs mera

Ukraina måste fortsätta stödas

I den internationella Genevekonventionens tilläggsprotokoll, som också Ryssland hört till...

Läs mera

Turbulenta veckor för regeringen

I torsdags var det i teorin sista möjligheten för regeringen att lämna nya lagförslag till riksdagen den här regeringsperioden...

Läs mera

Amerikanska mellanårsvalet har stor betydelse också för oss

I tisdags höll USA mellanårsval...

Läs mera

Allas insatser har haft och kommer ha betydelse för elpriset

Förra månaden besökte jag en fabrik i västra Nyland som ägs av ett åländskt företag...

Läs mera

Sveriges sak är Finlands

Finland och Sverige har hittills gått hand i hand i NATO-processen...

Läs mera

Saboterade gasrör kommer innebära höjd beredskap

På söndag kväll meddelade de danska myndigheterna att läckorna från Nord Stream 1-gasrören hade slutat...

Läs mera

EU:s utsläppskrav på sjöfarten måste vara rättvisa

Förslagen på nya utsläppskrav för sjöfarten är en del av EU:s stora lagstiftningspaket om att minska utsläppen på en rad områden...

Läs mera

Budgetprocessen fortsätter

Den här veckan avslutade riksdagen remissdebatten om budgetförslaget för nästa år...

Läs mera

Ukrainas motoffensiv ger hopp om fred

Varje dag sedan Rysslands illegala och brutala anfallskrig mot Ukraina inleddes har en grupp ålänningar samlats utanför det ryska konsulatet i Mariehamn på den del av Esplanaden som nuförtiden kallas för Ukrainaplatsen...

Läs mera

Vi kommer klara också den kommande vintern

 De senaste åren har kriserna avlöst varandra...

Läs mera

Elmarknaden kräver reformer

 Elmarknaden har slutat fungera på det sätt som vi förväntat oss att den ska göra...

Läs mera

Högre energipriser kräver insatser

Vintern är på kommande och med den en osäkerhet och risk för högre energipriser än vi vant oss med...

Läs mera

Vi måste fortsätta stå med Ukraina

Idag är det exakt sex månader sedan Ryssland inledde sitt brutala anfallskrig i Ukraina...

Läs mera

Budgetförhandlingar i dålig sikt

 Förra veckan presenterade finansministeriet sitt förslag till nästa års budget...

Läs mera

Finlands NATO-ratificering går framåt

 Rysslands anfallskrig i Ukraina har snart pågått i ett halvt år. Många militära bedömare trodde innan krigsutbrottet att Ukraina bara skulle kunna stå emot en månad mot den ryska armén...

Läs mera

Fortums Tysklandsproblem är sommarens största politiska fråga i Finland

De senaste tre veckorna har den dominerande politiska frågan i Finland varit tillståndet för kraft-och energibolaget Fortum...

Läs mera

De mörka ekonomiska molnen är stora

Europeiska centralbanken höjer i veckan räntan för första gången på 11 år...

Läs mera

Det man förlorar i tid måste man vinna i kvalitet

Thomas Blomqvist har utsetts till ny Ålandsminister efter Anna-Maja Henriksson...

Läs mera

Tack Claes Hammar

Invid Badhusparken i Mariehamn ligger Sveriges närmaste utländska beskickning, Sveriges generalkonsulat på Åland...

Läs mera

Tålamod med Turkiet

Det var inte oväntat att Finlands och Sveriges förhandlingar med Turkiet skulle få ett genombrott i samband med NATO-toppmötet i Madrid...

Läs mera

Att använda allt som vapen

För tillfället arbetar riksdagen för fullt med att göra ändringar i beredskapslagen och gränsbevakningslagen för att säkerställa att myndigheter har rätt juridiska verktyg ifall Finland utsätts för hybridattacker...

Läs mera

Hand i hand med Sverige

”Hand i hand, vårt budskap gick från land till land”. Så går texten i en lysande låt av Magnus Uggla från 1983. Texten passar också bra på Finland och Sveriges ansökningar till försvarsalliansen NATO...

Läs mera

Självstyrelsens hundra år har gjort Ålands rötter ännu starkare

Många riksdagskollegor har gratulerat till Ålands självstyrelses 100-års jubileum...

Läs mera

Den åländska lottovinsten 

De senaste veckorna har jag besökt niorna på fasta Åland. Det är på nian man i skolan bland annat lär sig om riksdagens arbete och därför har jag brukat besöka dem varje år...

Läs mera

Klimatarbetet får inte hamna i skuggan

‎Medan våren här hemma på Åland har känts kall tills nu är det redan värmebölja och olidlig torka på andra platser i världen, trots att det bara är maj månad...

Läs mera

En historisk riksdagsvecka

I tisdags fattade riksdagen med rösterna 188 för och 8 emot att stöda statsledningens beslut att ansöka om ett finländskt NATO-medlemskap. Dagen innan hade saken debatterats i riksdagen i 14 timmar. Debatten var en uppvisning av enighet...

Läs mera

Ukrainahjälpen

Riksdagen har den här veckan i skuggan av utrikes- och säkerhetspolitiken behandlat klart regeringens integrationspolitiska redogörelse gällande hur vi på bästa sätt kan integrera de människor som kommer till Finland, av olika orsaker...

Läs mera

Skytteldiplomati

Statsledningen har senaste veckor och månad rest runt i Europa och till USA för att diskutera det nya säkerhetspolitiska läget som uppkommit sedan Rysslands storskaliga anfall på Ukraina den 24 februari...

Läs mera

Huvudet kallt i försvarsdebatten

Det finns en stor utmaning med den offentliga debatten om försvars- och säkerhetspolitik då det finns så mycket som inte får eller kan sägas i offentligheten...

Läs mera

NATO-diskussionen avancerar snabbt

I onsdags debatterade riksdagen regeringens uppdaterade utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse..

Läs mera

En fransk rysare

Chocken av Brexit och valet av Donald Trump till amerikansk president var stor i EU och Europa...

Läs mera

Krigsbrotten i Bucha och Ukraina måste utredas

I söndags började vidriga bilder från orter som Ukraina befriat av ryska armén strömma ut i omvärlden..

Läs mera

De geopolitiska kontinentalplattorna rör sig 

Geopolitik är som kontinentalplattor, det rör sig hela tiden...

Läs mera

Det ryska olje-och gasberoendet

‎Europa som helhet är beroende av den ryska oljan och gasen på ett sätt som är svårt att ersätta över en natt...

Läs mera

Lögner, lögner, lögner

”Om en lögn upprepas tillräckligt många gånger blir den sanning”. Citatet är tillskrivet Nazi-Tysklands propagandaminister Joseph Goebbels. 80 år senare och propaganda används precis på samma sätt...

Läs mera

Tiden före kriget kommer inte tillbaka

Händelserna från kriget i Ukraina känns i både kropp och själ...

Läs mera

Kriget i Ukraina ändrar Europa i grunden

Tecknen på Rysslands attack på Ukraina var många...

Läs mera

Höjning av sysselsättningen ödesfråga för välfärdssamhället

Det är viktigt att vi lyckas höja sysselsättningsgraden för att slå vakt om den ekonomiska hållbarheten i vårt välfärdssamhälle.

Läs mera

Åbo Akademis juristutbildning kan bidra till att stärka självstyrelsen

I januari meddelade regeringen att man beslutat att Åbo akademi (ÅA) får rätten att utexaminera jurister...

Läs mera

Ett frö har såtts till att uppdatera grundlagen

Valperiodens sista riksmöte är öppnat av republikens president Sauli Niinistö och av nyvalde talmannen Matti Vanhanen.

Läs mera

Det första regionvalet är avklarat

I söndags förrättades det första regionvalet i Finland. Valet är det mest tydliga beviset på att social- och hälsovårdsreformen nu förverkligas.

Läs mera

Bornholm, Gotland, Åland

Det är ingen som undgått att Sverige förstärkt försvaret av Gotland senaste vecka.

Läs mera

Den säkerhetspolitiska våren

Republikens president Sauli Niinistö årliga nyårstal uppmärksammades i år extra stort, också i världspressen.

Läs mera

Vi kommer klara det

Många på Åland har idag någon i familjen, släkten eller bekantskapskretsen som insjuknat i Covid-19, då smittotalen varit så höga senaste veckor.

Läs mera

Nytt år, nya möjligheter

För nästan exakt två år sedan kom de första larmrapporterna från Kina om ett nytt smittsamt virus.

Läs mera

Tacksamhet och omtanke under julen

Hellre gröt tillsammans än oxfilé ensam. Då julen nalkas kan vi se tillbaka på ännu ett annorlunda år för de flesta.

Läs mera

Finlands dyraste affär någonsin

I fredags fattade regeringen formellt beslut om vilket jaktplan Finland ska köpa för att ersätta de nuvarande F/A 18 Hornet-planen som närmar sig slutet av sin livslängd.

Läs mera

Arbetskraftsbristen måste få mer fokus

Mycket fokus i den politiska ekonomiska debatten handlar om skattepolitiken, budgetfrågor och arbetsmarknad.

Läs mera