Mats
2019

Åländsk Europaparlaments-plats är en legitimitetsfråga

1.10.2018

I torsdags var det remissdebatt i riksdagen för initiativet om att ändra vallagen så att en av Finlands europaparlamentariker nästa vår skulle väljas från Åland. I praktiken skulle det handla om att den extra plats Finland får efter Brexit skulle öronmärkas åt Åland.

Då det handlar om en extra plats skulle inget riksdagsparti behöva ge bort sin plats i parlamentet. Det är så klart väljarna som bestämmer vilka partier som får platserna i Europaparlamentet, men genom att Finland får ett ytterligare mandat skulle antalet mandat tillgängliga för riksdagspartierna vara lika många som vid senaste val, 13, samtidigt som Åland skulle få en egen plats.

Det hör inte till vardagen att Ålands lagting gör initiativ till riksdagen. Senast var år 2006 och då handlade det också om samma sak. Det visar på frågans dignitet och att det här blivit en sten i skon för Åland sedan EU-medlemskapet.

Finland har i praktiken två parlament, riksdagen och Ålands lagting, som gett ifrån sig makt till Bryssel. Av den anledningen är en åländsk plats i Europaparlamentet konstitutionellt motiverad. Det handlar inte om befolkningsstorlek utan helt enkelt om grundprincipen att man ska ha inflytande över den makt som överförts.

Ålands särställning grundar sig på internationell rätt och är helt unik i Europa, något som också grundlagsutskottet slagit fast i tidigare betänkanden och utlåtanden i ärendet. Det talar för ett åländskt mandat, även om utskottet också problematiserat befolkningsstorlekens inverkan på representationen. Utskottet har ändå poängterat att inga juridiska hinder finns för en åländsk plats. Utan det handlar om politisk vilja från regeringens sida.

Ålands befolkningsstorlek har ofta lyfts fram som ett motargument mot ett åländskt mandat, men det argumentet håller inte. Det finns flera jämförbara exempel på andra autonoma regioner i Europa som har eller har haft egen plats i Europaparlamentet med nästan samma befolkningsstorlek.

Grönland utgjorde en egen valkrets i Danmarks EU-val tills att Grönland lämnade EU 1985. Den autonoma tysktalande regionen i Belgien, med 70 000 invånare, som har ungefär samma procentuella befolkningsstorlek som Åland har också en egen EU-parlamentsplats.

Då Finland anslöts till EU år 1995 argumenterade dåvarande regering i propositionen till riksdagen att Åland borde ha ett eget direkt inflytande i Europaparlamentet. I samband med Lissabonfördraget år 2009 väcktes frågan på nytt och regeringen fattade då ett principbeslut ”att regeringen medverkar till att utveckla landskapets inflytande på arbetet i europaparlamentet och fortsätter att i kommande förhandlingar på gemenskapsnivå om fördelning av parlamentsplatser hävda Ålands internationella särställning och självstyrande status”.

Det säger inte rakt ut att Åland måste få ett eget mandat, men det är ändå en mycket tydlig formulering. Nuvarande statsminister Juha Sipilä har också uttalat sig om att Åland måste höras gällande Finlands extra Brexit-plats.

Statsministerns utspel har väckt mycket uppmärksamhet och är mycket välkommet. Nu gäller det dock att gå från ord och principbeslut till handling. Brexit ger en unik chans att ordna Ålands direkta representation i Europaparlamentet bara den politiska viljan finns.

Det är hög tid att nu gripa chansen.

En röst för svenskan

I fredags röstade riksdagen om medborgarinitiativet att ge Vasa centralsjukhus fullständig jourverksamhet (på nytt).

Läs mera

Stöpseln på vårdreformen drogs ur

Utan att vara läkare kunde man i torsdags konstatera att vårdreformen verkade leva sina sista dygn, om inte sina sista timmar.

Läs mera

Ett framgångsrikt samhälle behöver framtidstro

Ett framgångsrikt samhälle behöver framtidstro, konstaterade jag i ett tal på seminariet Finlands ekonomiska möjligheter och utmaningar, tillsammans med Anne Berner och Erkki Liikanen.

Läs mera

För ett starkt Åland i riksdagen

Igår lämnades kandidatlistorna in för riksdagsvalet. Det betyder att jag nu också officiellt är kandidat för omval i riksdagsvalet den 14 april.

Läs mera

Att hacka en mjölkmaskin

Ett av de mest betydelsefulla lagförslagen som ännu ska behandlas är de nya underrättelselagarna, som är på slutrakan.

Läs mera

Grundlagsutskottet inget vanligt utskott

Den här veckan kommer det politiska Finlands ögon att fortsätta riktas mot riksdagens grundlagsutskott eftersom förslaget till landskaps- och vårdreformen ligger där.

Läs mera

Osakligheter om Åland

I torsdags hade riksdagen remissdebatt om förslaget till ändring av självstyrelselagen. Lagförslaget innebär en förnyelse av Ålands ekonomiska självstyrelsystem och innebär bl.a en höjning av grundfinansieringen.

Läs mera

Möjligheter för Finland

Ibland förundras jag över hur problemcentrerat det politiska samtalet blivit. Då man diskuterar problem är det viktigt att inte heller bli så kritisk att man glömmer bort allt det som fungerar.

Läs mera

Elfte timmen för landskaps- och vårdreformen

Ticktack. Landskaps- och vårdreformen går vidare. Reformen är den stora elefanten i riksdagen och den är i elfte timmen.

Läs mera

Skogsägare behöver stöd efter stormen

Stormen Alfrida har lämnat stor förödelse efter sig i skogen. Skadorna på skogen är enorma och det handlar om flera årsavverknigar som stormen har fällt. För Åland är detta en naturkatastrof.

Läs mera

Sans behövs nu i arbetsmarknads-debatten

Tonläget i debatten, varvat med strejkvarsel, är högt och står inte alls i proportion till frågornas tyngd.

Läs mera

Förtroendeomröstning om sysselsättningen

Onsdagens förtroendeomröstning är lite annorlunda eftersom det är statsministern själv som tagit initiativ till att mäta regeringens förtroende.

Läs mera

Löfström med i stora utskottets delegation i Rom

Ålands riksdagsledamot Mats Löfström deltog i måndags och tisdags i en delegation från riksdagens stora utskott som besökte Rom.

Läs mera

Noel Rönnberg på PRAO

Denna vecka har Noel Rönnberg från Mariehamn gjort sin prao hos Mats Löfström i riksdagen. 

Läs mera

Nya spaningslagarna behövs

Lagpaketet innehåller fyra separata lagförslag som berör både militär och civil underrättelseverksamhet. Beredningen av lagarna har varit omfattande och pågått sedan förra riksdagsperioden.

Läs mera

Åländsk Europaparlaments-plats är en legitimitetsfråga

I praktiken skulle det handla om att den extra plats Finland får efter Brexit skulle öronmärkas åt Åland.

Läs mera

Åland måste få mer pengar tillbaka

En rimlig nivåhöjning behövs för att täcka självstyrelsens behov och Ålands växande befolkning.

Läs mera

I världspolitikens blickfång

Finland har de senaste månaderna haft en rad betydelsefulla statsbesök. Finland har blivit mer intressant i världspolitiken. Det beror både på Finlands 100 årsjubileum och på att president Sauli Niinistö höjt Finlands profil.

Läs mera

Ungerns demokratiska avveckling

EU måste sätta ner foten mot Ungerns demokratiska avveckling. Därför är Europaparlamentets omröstning om Ungern viktig.

Läs mera

Svartvit handelspolitik

Finland överlever inte genom att vi hugger ved åt varandra utan genom att se till att Finland upprätthåller konkurrenskraft, kvalitet och är en attraktiv handelspart i världen.

Läs mera

Regeringsperiodens sista budgetförslag

Regeringen presenterade förra veckan resultatet från mandatperiodens sista budgetförhandling.

Läs mera